Älskade Kaos... - the anatomy of melancholia-

Bakom mitt tangentbord kan jag faktiskt formulera mig. Jag kan forma ord till dialoger, händelser och handlingar. Personer kan växa fram, förändras och ta sin egna beslut.

Jag tillbringar varje ledig minut med datorn i knäet. En kombination av starka mediciner i ny, höjd dos och en dos underliggande ångest samt ledighet är en utmärkt grogrund för berättandet. Jag lyssnar alldeles för högt på musiken och sida efter sida blir min.

Ibland önskar jag att jag var musikalisk. Men i sådana här stunder är jag lycklig över skrivandet. Där kan det som jag inte kan formulera i vanliga fall få namn, former och slut. Och jag känner mig plötsligt helt hemma i mig själv igen.

Skrivet av älskadekaos, 2010-05-31 15:27