Älskade Kaos... - all of this filthy empathy for the way that we're feeling -

(skriver pa en dator som saknar en bokstav, gissa vilken?)

en ständig känsla av att ha nerverna pa utsidan, att hjärtat far översvämning och att bröstbenet kommer att sprängas av all längtan som ligger i mig och vill ut.
det kanske kan kallas att ha för manga drömmar för en sa liten kropp.

jag är mest orolig för bröstbenet. ibland brukar jag trycka handflatan hart, hart mot sidan av bröstbenet, sternum, precis där hjärtat sitter, liksom för att se efter att det inte börjat spricka. samtidigt känner man de alldeles för kraftiga hjärtslagen som hotar att översvämma hela min överkropp med längtan. inga inre organ skulle längre fa plats. allt skulle sköljas bort med ett väldigt kraftig hjärtslag av drömmar.

och varje dag fylls jag pa med mer och mer. blodet blir allt tjockare av alla sma drömmar som lagras där. blodkärlen vidgas varje dag och snart kommer de att bukta ut under min hud, för alla att se. varje dag da jag ser mig i spegeln och inser att mina blodkärl ännu döljs av huden är en...

...imorgon åker jag och Emil till Lund.

Där blir det musik, boende hos Padma och utekväll med tidigare nämnda kvinna samt Emil.

Going to take some time to level out.

Och nu är det bara 9 arbetsdagar kvar innan friheten blir min och jag kan slänga världens sunkigaste arbetsskor i soporna, för att förhindra att de används som kemiska stridsvapen. Nio dagar. Det är inte så mycket, hoppet börjar kännas närmare.

I helgen var jag på ett av de få ställena som jag kallar "hem". Sjöfallet. Jag ska inte skriva om det, men mot helgen kommer lite bilder, om det blev några som går att visa. Jag lurade ner Emms på den nu torrlagda sjöbotten och sade att det var för konsten.

Har sagt upp mig från jobbet nu.

Lycka.

Två veckor kvar...

idag skickade min far lite bilder från våran vigsel i Edinburgh.

och om kärlek känns annorlunda när man vigt sig?

ja, jag börjar nästan tro det, jag som alltid förnekat det.

men jag kan inte förklara det med ord. det finns någonstans mellan skratten.

-

nu är det väldigt tidigt på morgonen och dagsljuset sänder mig i säng.

sitter och lyssnar på föreläsningar i anatomi och fysiologi som jag spelat in under året. Försöker få ett sammanhang och förståelse, och det blir mycket lättare när man kan höra orden. Försöker jag läsa somnar jag bara. men med en röst så blir det helt annorlunda.

imorgon lämnar jag in min avskedsansökan. nu har jag bestämt mig. CSN kanske inte vill ge mig pengar för att läsa i höst, det är osäkert än, men hur det än blir så måste jag kunna tenta av anatomin, och det kan jag inte om jag ska jobba som jag gör nu. Så snart blir det tre veckor ledigt och bara plugg. ett plus är att det blir en liten medusapiercing för mig snart efter att jag slutat.

igår kom lönebeskedet och jag får 10 000 kronor den här månaden. det låter mycket, men hälften går till hyran, två tusen till andra kostnader som måste betalas, och sedan har jag inte ens börjat tänka på elräkningen som kom idag, men elbolaget sade när jag ringde att den gick att dela upp. det tackar vi för.

i och med lönebeskedet så bokades också två...

feromoner är enligt min föreläsare i nervsystemets fysiologi "kroppsegna dofter som på ett direkt sätt stimulerar det limbiska systemet och skapar en oförklarlig attraktion till människan som utsöndrat feromonerna".

och jag hoppas kärlek är mer än så.

Om lite mer än en månad är det anatomitenta igen.

Så jag säger bye bye spare time och går in i ett vakum av texter, bilder och sammanhang. Ta det inte, inte personligt om jag är lite borta i en månad. Ni som känner mig vet hur viktig utbildningen är för mig, och att jag inte vill försitta fler chanser.

Så jag använder mina lediga dagar helt åt studier, vilket kommer att leda till att jag blir asocial fram till den 29 augusti. Jag vill verkligen säga ja när vänner frågar om vi kan träffas, men jag vet att jag måste låta bli. Några veckor. Sedan är livet igång igen.

Pure anatomy.

idag har jag fått svar på massor av frågor om min släktforskning, så nu är jag tillbaka alldeles i början av 1800-talet. Jag har också hennafärgat Emms hår och pratat med mamma och Reine.

Framtiden fortfarande hemskt oviss. Det finns en viss chans att jag kommer att få CSN för att på heltid läsa upp mina saknade kurser, men det är ju i så fall ett specialfall och jag lägger inte så mycket hopp till det. Om jag skulle få igenom det vet jag inte hur jag känner, hade så vant mig vid tanken på att läsa teologi en termin att jag känner mig rätt besviken vid tanken på att kanske inte göra det. Men det är ju långt ifrån klart om jag skulle få CSN för att läsa det heller...

I och med att jag inte vet hur allt blir måste uppsägningen från jobbet vänta. Det innebär att jag inte har en aning om huruvida jag får ledigt några dagar i augusti, då jag ska ut på äventyr. Inte heller vet jag om jag får ledigt över tre dagar för att åka ner på Kentkonserten, och om jag får det vet jag inte hur jag ska ha råd med...