Älskade Kaos... - all of this filthy empathy for the way that we're feeling -

Igårkväll bokades biljetterna till Skottland, jag, Emil, Emmalina, pappa, Bettan, mamma och Reine ska alltså åka!

Idag har jag varit på biblioteket och skaffat en massa fräscha böcker om Skottland, här ska spanas på schyssta platser. Äntligen!

Jag har just blivit erbjuden ett heltidsjobb, och varit tvungen att tacka nej. Det känns helt sjukt med tanke på hur svårt det är att få jobb. Men jag tipsar alla er andra om att de söker en person på heltid på Städab Uppsala.

Jag tror inte det är meningen att jag ska jobba heltid, för jag kan omöjligt jobba mellan sju och fyra på dagen och samtidigt gå på mina anatomiföreläsningar igen, det är helt fysiskt omöjligt. Jag är riktigt lycklig över min deltid som hamburgerflippare och att samtidigt kunna plugga anatomi. Och ta körkort.

Lycklig, lycklig, men känns underligt. Tacka NEJ till jobb??

Vem har fått jobb idag? Jo, jag!

Nu är jag halvtidsanställd på Max hamburgare, börjar på måndag. Möjlighet till ytterligare arbetstid. Inte illa. Jag har alltså lyckats hoppa av universitetet och skaffa jobb på en vecka. Jag ska inte klaga. Tvärt om, jag är otroligt nöjd.

Får se ifall jag får ytterligare något ströjobb, har sökt ett antal. Det blir en bonus i så fall. Ska försöka jobba relativt mycket, eftersom det vore underbart att inte ta studielån på ett år... Plus, att jag ska resa i sommar.

I sommar blir det Skottland med Emms, Emil, pappa, Bettan, mamma och Reine. Jag fattar inte att vi faktiskt ska iväg! Det ska bli underbart.

Och nu, när det äntligen är bestämt och ska bokas ikväll, så börjar jag så smått titta mig om efter nästa resa. För jag har sådan reseklåda! Någon som har några förslag? Ända sedan jag började gymnasiet har jag hela tiden haft minst en resa inplanerad. Ibland har det tagit väldigt lång tid innan resan blivit allvar, men det har faktiskt blivit av.

Resandet är min...

Nu börjar de första kottarna vakna, men det har inte deras mat gjort. Hade tänkt att ställa ut lite kattmat åt de lokala kottarna, men kom på att det inte var en bra idé, eftersom alla kvarterets katter lär ta det som en middagsinbjudan.

är jag idag. Sjukt förkyld, och ägnar all min tid åt att ligga och titta på TV-serier på datorn. Jag tänkte slänga in mina två favoriter just nu till er:

Six Feet Under.
Den har mörk humor. Den har underliga karaktärer. Den handlar om döden. Den handlar om kärlek. Den handlar om vardagen. Den handlar om balsamering.

Blir det bättre? Ett plus för att Clarie i serien är vacker.

Skins.
Jag trodde jag hade sett för många tonårsserier, men den här är grymt intressant och välgjord. Det kanske hjälper att den faktiskt fortfarande är ny och fräsch, man känner igen nästan alla kulturella referenser och ja, karaktärerna är underliga.

En ungdomsserie som är ruggigt bra gjord och varje avsnitt är om en av personerna. Plus för att att Michelle är grymt lik min kompis Maja i vissa scener och för att Cassie är så... Cassie.

Tidsfördriv och konst.
Jarita.

och varje morgon börjar med att du vaknar ut ur ett oskyddat tillstånd som kallas sömn.

varje dag börjar med att du fattar ett beslut.

och varje stund avgörs av besluten du tog.

varje revolution börjar med dig,

vågar du överraska mig idag?

varje morgon börjar med mig, osminkad, oborstad och känslig.

och varje morgon sluter jag mig inom mitt skal igen innan jag möter någon.

I torsdags så lagade jag, tro det eller ej, en väldans massa mat. Indisk mat. Och så hade jag på mig min sari från Bangladesh. Den luktar fortfarande som den månaden jag var där.

I alla fall kunde jag och Emil inte äta all indisk mat själva, så jag ringde några vänner för att se om de ville komma förbi, jag hade ju nyss fyllt år och allt. De kom, och maten tog nästan slut. Här kommer bilderna...

Jag och Emms gör naanbröd. Vackraste, häpnaste syrran eller vad? :D

Vitlök á la Eva.

Eva och Maria hade hemskt trevligt, tror jag...

Jag var mitt allra husligaste jag, i en sari som enligt Elin ser ut som en sedel.

Naturligtvis inte en sammankomst hemma hos oss utan lite nörderi... Emil och Eva, Andreas och...

Allt lättar, allt blir ljusare och jag börjar få grepp om alla namn och bokstavskombinationer som kommer att påverka mitt liv.

I helgen har jag hjälpt Emms att flytta till en underbar bostad. Bilder kommer snart.

I förmiddags kom mamma, som var ledig, och vi övningskörde i några timmar. I starkt solsken och med en avslappnat glad mamma är det underbart.

Halkkörning och teoriprov bokat. Jobb sökes. Och ja, jag är en lycklig, ung kvinna. Jag kan nog verkligen ärligt säga det för första gången på riktigt länge. Jag njuter av varje dag, och kroppen börjar släppa alla spänningarna från universitetet.

Nu ska jag lägga mig på sängen och vila middag. Inte för att det varit en överdrivet aktiv dag, utan för att komma ikapp mig själv lite, så jag har lite energi att ta itu med körkort och fler jobbansökningar. Just nu brådskar inget, så jag vilar så mycket jag kan. Livet återvänder, och våren också.

Solsken och kärlek,
Jarita.