Livets gång
Vem är jag?
En busig liten tjej växte upp i en liten kommun i västmanland. Kungsör.
Med blonda råttsvansar och ständiga skrapsår på knän och armar lekte livet.
Richard och jag! Vi busade varje dag. Telefonen gick varm:
Richard: Ska vi lajja?
Lenita: Hos dig eller mig?
Richard: Bestäm du...
Lenita: okej, hos dig om en minute, KLICK!
Richard: okej, klick...
Grinden mellan våra hus stod öppen och stängdes aldrig, jag sprang genom gräset och upp på farstukvisten, kliade mig lite och öppnade dörren hem till Richard samtidigt som jag knackade. Sparkade av mig skorna i farten och bubblade ett hej till Richards mamma i köket. Tog sats och gled på strumporna genom det stora vardagsrummet. Besteg den långa trappen upp till övervåningen med beslutsamhet i blicken. Äntligen framme!
Richard och jag lekte varje dag, man var nästan lite ledsen när det inte gick. Vi lekte mamma pappa barn och skogsarbetare och massa annat. Vi fjuttade eld på skogen bredvid och lyckades få en bil i rullning. Ibland på sommarkvällarna fick vi fiska nors i ån.
Något år senare flyttade en tjej till vår gata, eller rättare sagt, gatan bredvid. Hon kom från Norrland och hette Stina.
Jag gick dit i mina rosa ballongshorts jäkligt skitig. Plingade på dörren och väntade faktiskt på att någon skulle öppna. Det gjorde det! En ung, lång blond mamma öppnade (misstänkte att hon var mamma). Jag blirade in i hallen och frågade lite frågvist och bestämt, bor det några barn här? Helst någon flicka?
Mycket riktigt, det gjorde det, två stycken. Anna och Stina. Stina var rädhårig och hade seglarklänning. Jag sträckte fram handen och presenterade mig
-Lenita Karin Johansson heter jag men kallas för smulan!
Stina och jag blev själsfränder, vi lekte jämt. Visst var vi osams ibland, men det löste sig alltid.
Vi var väl som de flesta andra, gick i skolan och på centraldisco.
Vi var nog egentligen ganska driftiga redan då och skaffade oss tidigt jobb, flyttade från kommunen och gjorde annat.
Idag har vi båda barn som vi fick vid samma punkt i livet och har båda varit hemma och vänt något år i Kungsör.
När jag var 24 år gammal, fick jag i panik lämna min tidigare sambo. Tillflykten blev mamma och pappa. Snabbt hittade jag en lägenhet. En supermysig tvåa. Jag var fri och levde livet.
Ganska snart blev jag tillsammans med en kille som jag kände lite sedan tidigare. Han kände även mitt ex, så det blev en liten cirkus av det hela. Men vi var så kära och är det än idag. Jag och Thomas blev så gravida på alla hjärtans dag 2006 och i November 2007 kom lilla Meja ut.
Självklart världens vackraste lilla bebis.
Nu har hon hunnit bli ett år och springer runt på sina små ben. Jag börjar se en liten skitungetendens i henne. Ett bubblande skratt med massa bus mellan varven. Hon är envis men glad. Massor av hår och väldigt pappakär!
Vi bor i en fin trerummare på Gideonsberg i Västerås. Meja går på Nordanby förskola om dagarna och jag jobbar på Optimal Telecoms kundtjänst i Kungsör.
På fritiden försöker vi hinna med att träffa så många kompisar som möjligt och njuta av livet. Vi lagar ofta god mat och tar oss gärna ett glas rött vin till.
Men detta medför ju givetvis att vi behöver röra på oss en del, jag gör det på nJoy träning i Västerås.
Kommer i nuläget inte på något mer som kan vara intresse, men det kommer ju mera!
Skrivet av -candyheart-, 2008-01-23 13:15
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera det här inlägget.