välkommen

Nu har jag verkligen ingen aning, jag än nu så förvirrad som jag kan bli.
Han ger mej konstiga signaler, beter sej underligt osv.
Jag vet inte vad jag skall tycka, tanka och tro.
Det är ju inte som att jag vill gifta mej med honom, jag är inte desperat.
Men jag är besviken på mej själv för att jag blev intresserad av nån då jag borde bara ge mej iväg ut fallandes och ha kul, hitta mej själv.
Och jag har verkligen försökt tänka "Han är inte intresserad på minsta lilla vis" men just när jag försöker med detta, ja, då gör han någonting som får mej att undra.
Jag önskar att jag åtminstone visste ut eller in så jag visste om nått i alla fall.
Men ingen av de teorierna jag har haft har passat till 100%
Olika terorier jag testat:
Det var bara sex, han vill inte träffa mej för det igen (men han har kontakt med mej frivilligt)
Det var bara sex, han vill träffa mej igen för det (men han verkar inte vara så pigg på att stämma träff)
Han är på nått vis intresserad och...

Jag känner att jag börjar bli tröytt på det mesta, beror visserligen på den kommun jag befinner mej i men jag käner även att denna kille som påverkat mej, jag börjar bli tröt på det.
Jag vet ju at jag i alla fall om jag bestämt mej för att bara ha sex med nån glömmer killen efteråt.
Jag talar som oftast om även att "det är inget mer än sex" så att snubben inte tror nått annat sen.
Men denna killen, ja...las mina tidigare inlägg i fall ni vill förstå.
Men jag har nu bestämt mej för att inte engagera mej så mycket.
Visst det skulle vara en dröm om det blev nått med han famöver om nån månad eller så, just så att jag hinner bearbeta vissa saker ordentligt.
Men han verkar inte ens visa intresse för att tröffa mej igen.
Och ibland visar han intresse men det känns mest som att han är ute och fiskar efter kommentarer, men jag ger han dem inte.
Jag måste säga att denna killen verkar vara nått speciellt men nu verkar det som att jag har svårt att se om han är...

Jag vet inte vad jag känner egentligen.
Jag vet bara vad jag tycker om personen.
Jag vet heller inte vad personen egentligen tycker om mej, det kommer olika vibbar och antydningar till och från men alla verkar visa på olika saker.
Så antingen är det hans sätt att vara som gör att han ger dom vibbarna eller så är han lika förvirrad som jag.
Känns som att det bara kan vara antingen eller.
Jag vill så gärna men det går inte, jag vet att om det skulle bli nått nu så skulle vi bara såra varandra.
Men jag avskyr att vakna och upptäcka att han inte ligger bredvid mej, att jag bara hade en trevlig dröm.
Vore mycket trevligare om jag faktiskt vaknade upp egemte honom, har gjort det en gång och vet hur bra det kändes.

Jag är så otroligt bra på att inte tänka mej för.
Att göra bort mej totalt.
Jag lyckas alltid med det.
Det får ofta folk att känna sej obekväma eller illa till mods.
Jag skiter i att jag gjort bort mej, men just hur den andra känner i den situationen, det är det jag blir irriterad på mej själv över.
Jag ville absolut inte att det skulle bli på det viset och hade jag tänkt lite längre än att bara se mitt mål så starkt så hade jag fattat det tidigare och aldrig ställt frågan.
Det suraste av det hela var att ca 30 sekunder senare dök en annan lösning upp som var hur enkel som helst.
Hade jag bara väntat lite till, gått på toaletten eller nått så hade jag heller aldrig skrivit det.
Jag måste hitta nått sätt att tänka mej för ORDENTLIGT innan jag gör nått.
Fan alltså.
Jaja, jag får bara hoppas att personen i fråga inte lägger så stor vikt på det eller kanske glömmer bort just den saken.
Ibland skäms jag faktiskt över mej själv..
Jag hoppas verkligen han...

Jag har för bara ett par månader sedan kommit ur en relation som pågick i en bit över ett halvår.
I denna relation anpassade jag mej väldigt mycket efter killen jag var ihop med för att passa honom så att relationen skulle fortsatta just för att jag var rädd för att vara ensam.
Detta resulterade till att jag tappade massa små bitar av mej själv på vägen och jag körde mej själv till bottnen.
Jag kände inte stor lust för någonting mer än mina överhängande intressen som jag längtade att få utföra.
Denna killen pratade jag med många gånger och jag såg ofta saker och ting från hans sida men hans sida kändes så elak och grotesk så jag försökte förklara för honom hur jag känner och ge honom mitt perspektiv, men dom få gångerna han lyssnade så var det nått helt annat han hade uppfattat när man jämnförde det med vad jag ordagrant hade sagt.
Han hade ett beteende som jag hade svårt att acceptera hos en person oavsett vilken relation jag skulle ha til denne.
Dessa...

Jag har ju dock märkt att det är många människor som läser sådanahär bloggar.
Varför vet jag inte men för att ge lite bakgrundshistoria utan att gå in för mycket i detalj (jag vill ju vara anonym) så gör jag ett introduktionsinlägg.

Jag är en tjej i 20-årsåldern som har och har faft väldigt mycke problem i livet.
Visst har jag mina lyckliga stunder, men dom känns skrämmande då de så snabbt försvinner och jag har svårt att förstå mej på mina positiva känslor..
Ibland händer det att det rinner över i min bägare eller att min ryggsäck blir för tung för mej eller att mina positiva känslor blir aldeles för stora eller för många.
Jag uppfattas utåt som en ganska positiv och pratglad tjej, och det är jag, men stundvis komer jag skriva här och som oftast visar det den motsatta sidan.
Det kommer vara mycket klagande, gnällande, förtvivlande osv..
Mycket at vet jag skriver här vet ingen att jag känner/tycker/tänker, därav att jag vill vara anonym.
Jag vill kunna...