Till minne av David Johansson
Sommar och bussar
Igår fick jag ångest då jag började fundera på om det varit bättre om David aldrig blivit född, så att han slapp all smärta och vi slapp förlora en otrolig människa. Men nej, trots nästan 3 år av sjukdom och helvete. Är jag så otroligt tacksam för att jag fick ha David som lillebror i 11 år.
Han har lärt mig mera än vad nån någonsin kommer att göra. Han har lärt omgivningen så otroligt mycket. Ingen som stod nära David hade blivit den person den är idag, om dom inte hade fått lära känna honom.
Jag tänkte på att jag åker utomlands på fredag. Jag kommer ihåg när vi var mindre jag och David. Så fort vi skulle åka utomlands hoppade vi runt i matsalsrummet och skrek : Vi ska på semester, vi ska flyg flygplan osv. Och sen när vi var på medelhavskryssning förra året, David var sjuk och trött och planet var försenat så vi satt 12 timmar på flygplatsen jag gnällde som fan men David sa knappt ett ord haha.
Till David:
Vet inte varför jag sitter och skriver "brev" till dig via bloggen. Men det känns bättre så och kanske du kan se det? Ibland när jag gör dumma grejer så kan jag höra din röst i huvudet ; AGNEEEES.
Det går inte en halvtimme utan att jag tänker på dig älskling. Jag tycker att man borde vara odödlig fram tills man är iaf minst 60. Det tycker nog du med. Du kanske har det bättre där du är nu än vad du nånsin skulle få som frisk på jorden. Men alla saknar dig så sjukt mycket, och jag tror nog att du saknar oss med!
Efter att du dog, efter att ha sätt döden så jäkla nära så är jag inte speciellt rädd för den lägre. När jag var liten var jag jätterädd för den men inte nu. Det ända jag är rädd för är att dö ung, för jag vill veta vad som händer i framtiden, jag vill se om jag kan påverka nånting, vad jag gör av mitt liv. Och det vet jag att du också ville. För det sa du! Jag är så ledsen för din skull, jag är så ledsen att du inte fick stanna kvar här nere och leva ett helt liv för att sedan dö gammal och lycklig i en varm säng.
Det får räcka såhär, jag hann säga så mycket till dig innan du dog. Du vet vad jag tycker och känner för dig!
-----------------------------------------------------------
1/6 08
Idag är de första juni. 13 dagar kvar till Davids 12 årsdag. Varför kunde du inte ha fått fira den här med oss för ? Ballonger och tårta och massa presenter som jag alltid i smyg blev lite avundsjuk på eftersom du alltid fick så sjukt mycket haha!
Nu har jag sommarlov. Har avslutningen på torsdag men vi var redan klara med allt så vi fick ledigt redan i fredags. 7 mvg fick jag så jag är grymt stolt.
Nu har ett läsår gått. Min lillebror har varit sjuk, min lillebror har dött, min kompis dog i en olycka och skolan har varit grymt pressande. Det är ganska sjukt att jag fortfarande står upp. Men jag klarade det här året. Nu ska jag bara klara flera till. För det här är inte över, inte på långa vägar.
I slutet av juli ska vi åka till almers hus i Varberg på vi som mist vecka. det ska bli skönt!
---------------------------------------------------
Nu börjar sommaren närma sig med stormsteg och snart åker jag utomlands. Skönt ska det bli. jobbigt i skolan såhär på slutet bara när allting kommer på en gång och man bara vill vara hemma.
I helgen ställdes våran lilla drutten ut. Han vann juniorklassen med HP vilket var väldigt bra för att vara första gången. Och idag höll Edison på att dö pga allergichock. Men nu är han hyffsat pigg.
usch om nån av hundarna skulle dö nu..
Jag hatar verkligen att åka buss hem efter skolan. För att jag jämt gjorde det när David levde. Man satte sig på första bussen, bytte buss så väntade en kvart sen kom jag hem 45 min senare. Så var det varje dag, varje dag gick jag nerför backen från stationen och visste att inne i lägenheten låg David med all smärta.
Så fort jag sätter mig på bussen känns det som att man spolar tillbaka tiden. Jag vet inte vad som är värst, komma hem till en lägenhet fylld av smärta och oro. Eller en lägenhet fylld av tomhet. Därför har jag börjat betala för att åka tåg hem istället för då bryter man det där mönstret.
Det handlar om att inte följa traditioner. Att inte göra sånt man gjort om David levt. Inga högtider kommer firas på samma sätt.
Några har frågat om Davids gravsten och den beräknas vara på plats om 4-6 veckor.
När jag går till Davids grav kan jag inte säga att jag går till David för David är inte där. under jorden ligger Davids aska. Men inte han. Som jag sa till mamma, David är inte där, för i så fall skulle hundarna reagara. Men det gör dom inte.
Mamma och jag har fått idén att göra hundarna til ambassadörer för barncancerfonden. Jag kommer så fort drutten har åldern inne börja tävla han i agility. Då kommer jag springa i en tröja med barncancerfondens logga. Och vi kommer om vi får tillstånd att göra reklam för barncancerfonden. Vi har nu bestält bössor iaf för att jag och Drutt ska vara med på en uppvisning på midsommarafton.
Skrivet av AgnesJohansson, 2008-05-27 16:37
Skönt att du får komma iväg lite o utomlands dessutom! Då har du något att se fram emot, nu när det är så mycket i slutet av terminen, minns själv hur det är var inte så länge sedan jag var där själv. Bra idé det här med hundarna o barncancerfonden.
Nej, allt kan ju inte bli som förut, men man får göra det bästa av situationerna..en jul, midsommar, nyår,etc. kommer inte bli detsamma som när David levde, men han kommer ändå att finnas med er fast på ett annat sätt än tidigare. Och han har ju alltid ett vakande öga på dig!
Ha de bra!
Skrivet av marie, 2008-05-27 22:04
Hej Agnes. Jag lämnade en kommentar till dig efter artikeln i Expressen. Som jag skrev då har jag en börjat bygga upp en hemsida om sorg på adressen www.sorg.dinstudio.se efter att jag förlorat min pojkvän för över 2,5 år sedan. Jag undrade helt enkelt om jag kan länka till din blogg från den sidan? Jag har några andra bloggar där skrivna av unga tjejer som förlorat sina syskon. Det du skriver hjälper en massa människor och jag hoppas att fler kan hitta din blogg! Maila gärna ditt svar till sara@sorg.dinstudio.se
Kramar från Sara
Skrivet av Sara, 2008-05-28 08:22
Hej!
Tänk att det finns sådana som du Agnes, du har ett hjärta av guld och det du gör är helt otroligt. Fast allt hade ju självklart varit bättre om David hade fått vara kvar i livet.
Skönt för dig att komma iväg och göra lite annat efter allt som hänt och vad underbart att
Edison repar sig.
Tänker mycket på dig och din familj.
Ha det så bra så längre.
Kram
Skrivet av Boel , 2008-05-29 09:43
Storasyster.
Ja livet är så jvla obarmhärtigt grymt..Det är jobbigt med alla årsdagar,eller det är ju jobbigt med Alla dagar när nåt sånt här hänt.Himla bra jobbat av dej att klara skolan så bra som du gjort,du är en riktig kämpar tjej.Sådan bror sådan syster...Jag är jätteimponerad av dej.Att bryta traditioner blir ett måste,vi åkte till åland hela släkten på kryssning första julen efter våra liv slogs i spillror.Bröt allt vad vårt vanliga julfirande innebar,vi kände trots allt att för dom barn som fortfarande levde ville vi ha någon form av jul,men att fira den som vi brukar var helt uteslutet.Allt hände ju också för oss precis efter vi alla firat jul tillsammans-06.Det vart så jättebra som det kunde bli.Mycket bättre än vad vi hoppats på.Tid att umgås och bara ta det lungt.
Det blir nog jätteskönt för dej att åka utomlands,att helt byta miljö.Njuta av sol och ledighet.Hoppas att du tillåter dig själv att njuta,känna lycka och stolthet över dej själv och hur himla mycket du klarar.Du är sååå beundransvärd.Har sagt det förut men säger det igen..Davit är stoltaste killen i himlen!Du skriver bra,sätter ord på känslor och tankar bra.Jag skriver fortfarande till henne vi miste,hon hade en gästbok på nätet.När skanaden blir så där outhärdlig så går jag in och skriver till henne.Det känns bättre då...konstigt nog..Ha ett skönt sommarlov och en underbar utlandsresa,jag vet ju att du har trevligt resesällskap ..Hälsa dom och ge din mamma en stor kram från mej.Massor med styrka till dej tappra kloka storasyster/Ingela
Skrivet av Ingela, 2008-06-01 22:30
Tack Ingela för din kram till mig och för att du skriver så fint till Agnes. Jag vet vad ni har gått igenom. Ren grymhet. Jag hoppas att ni har hittat ett sätt att leva med alla svåra känslor och med smärtan. Hur det nu går till.
Många kramar
Lotta
Och Agnes, du som i mars ville gå om det här skolåret...
Skrivet av mamma, 2008-06-01 23:15
Hej Agnes
7 MVG???? herrejesus, det är vad jag skrapade ihop under alla mina tre gymnasieår så det är RIKTIGT grymt och speciellt med tanke på hur överjävligt ditt år har varit...
förstår att det kan bli extra jobbigt nu när davids födelsedag börjar närma sig.
födelsedagen och årsdagen brukar nog vara de värsta dagarna...
vad skönt att du fick plats på "vi som mist"-veckan!
Kram
Moa
Skrivet av Moa, 2008-06-02 22:33
Vad skönt för er att komma iväg till Almers hus! Skönt också att du ska utomlands, komma ifrån allt där hemma ett tag!
Inte illa att få 7 MVG med allt du har gått igenom!! ja du ska verkligen vara stolt över dig själv!
Verkligen strongt gjort!
Tänker på dig och din mamma ofta...
Kram Jessica, Ryans mamma
Skrivet av ryan95.blogg.se, 2008-06-03 12:07
Storasyster,du får mig att både gråta och le i varje blogg... du skriver så bra.David kommer att påverka många många fler liv än dom som fick den stora äran att träffa honom,tack vare dig!När vi har överjävliga stunder här hemma,när allt ramlar över en och det känns tungt,då kan vi prata om David och er alla..hur ni har kämpat/kämpar.Ni är verkligen förebilder.Ni ger oss kraft.David är en hjälte.Man har ju liksom lite lärt känna honom fast man aldrig träffade honom.Dig också .Ni kommer för alltid att ha påverkat mitt liv,tack vare att du delar med dej på detta vis med din blogg.
Min son åker också utomlands på fredag med sin mormor!!! Vem vet, ni kanske ses!!Iallafall,DU är en hjälte Agnes.Ha en underbar,välförtjänt semester/Ingela
Skrivet av Ingela, 2008-06-03 22:52
Hej Agnes!!
Klart du måste va jättestolt över dig själv med 7 MVG.Du är ju helt fantastisk.Tro inte många hade orkat det du har gjort du är stark efter allt du varit med om.David är nog jätte stolt över sin fina syster.Hoppas du kan njuta av din utlands semester det är du verkligen värd.Du skriver så gripande tårana trilla när man läser det du skriver.Massor av styrkekramar till Er
Skrivet av Nilla, 2008-06-04 09:29
7 mvg..jättebra!! och med tanke på allt du fått gå igenom, superbra!
Du skriver väldigt bra oxå, du berör,hjälper otroligt många människor..Din mamma måste vara stolt, det finns inte många som är lika starka, så duktiga på att skriva o beröra/hjälpa människor som du tyvärr. Hon har fått den bästa dottern någon kan få!
Varken din en eller din mammas vardag, semester,högtider, någon dag kommer nånsin bli lika dana som de varit innan, men man får göra så gott man kan, önskar er all lycka!
Hoppas du får en riktigt bra resa.
Tänker på er, även om jag inte känner varken dig eller din mamma.
Många kramar
Skrivet av marie, 2008-06-04 18:47
Hej Agnes!
Läste om dig i Expressen för ett tag sen och tårarna bara rann, lovade mig själv att gå in på din blogg och läsa den men det har bara inte blivit av. Satt vid datorn ikväll och kom på det, letade upp dig och sen dess har jag suttit här.
Känner mig så tom, har gråtit och gråtit, för din styrka, din smärta, Davids smärta och hans styrka, läst mig igenom hela din blogg och kan ju inte annat än att konstatera att du är en kämpe, ni har det nog i generna för David verkar ju ha varit en riktig kämpe, en krigare som du skriver.
David!
Jag vet att du har det mycke bättre nu där du är, den smärta som du känt under hela din kamp är borta, äntligen är den borta.
Kan tänka mig att hur bra du än har det så saknar du din syster Agnes, och jag förstår det för hon är ju guldvärd.
Jag vet oxå att du finns med henne i resten av hennes liv, att du kommer vaka över henne.
Tack lilla söta David för den styrka, mod och hopp du delat med dig.
Känner/kände dig inte men du kommer alltid att ha en plats i mitt hjärta för den lilla kämpe du varit.
Agnes!
Fortsätt skriva, kommer fortsätta gå in här och kolla till hur det går för dig. Du finns i mina tankar och i mitt hjärta.
Många kramar
Skrivet av Beatrice, 2008-06-05 02:07
Hej Agnes!
Hoppas att allt är bra med dig! Vad ska du göra under sommaren? Jobba eller bara njuta av värmen? Varmt och skönt det har varit sista veckorna.
Tänker på dig och din mamma...
Ryan ska upp till Stockholm på strålning om ca 1,5 veckor. Nära er då ju.
Kram Jessica, Ryans mamma
Skrivet av anonym, 2008-06-08 17:42
Hej Agnes,
jag fortsätter att läsa din blogg och tänker ofta, ofta på David, dig och din mamma. Jag har besökt Davids grav ett par gånger och ni har gjort det så fint där, men det känns väldigt svårt att förstå att han är borta. Jag tror att David finns överallt där han just då vill vara och får möjlighet att uppleva och göra allt han drömde om, i Japan och här hemma. Framförallt tror jag han finns hos er. Alltid.
Jag hoppas att du, din mamma och bror och övriga familj har stort stöd i varandra och från andra människor i er närhet. Även om vi inte träffas nu när David är borta, så finns ni med mig i mina tankar. Närsomhelst och varsomhelst. Särskilt mycket en dag som denna, skolavslutningen. Jag saknade David på bänkraden bredvid alla de andra klasskamraterna... Han borde ju ha suttit bredvid dem och sett fram emot ett långt sommarlov. Det gör så ont när jag tänker på det, på honom och på er som måste känna så varenda sekund. Hur klarar man något sådant... Jag förstår det inte. Himlen grät stora tårar idag för att David inte var där, det började regna just när alla barn kom till skolparken och det slutade regna först mot slutet... Men, jag är övertygad om att Davids stora ande fanns där ibland oss hela tiden...
Jag kommer tänka särskilt på David och er när David skulle ha fyllt 12 år. Det låter fint att ni åker utomlands snart och jag hoppas att ni får det bra. Lova att hälsa mamma att jag finns här om och när hon vill. För vad som helst. En pratstund, promenad, fika eller om hon behöver hjälp med något. Det gäller dig också Agnes, även om jag tror och hoppas att du har många, många jämnåriga vänner som finns där för dig när du behöver.
Du skriver så fint Agnes, du är en så fantastiskt storasyster och du har bidragit med så oerhört mycket till så många genom att dela med dig av dina tankar och ditt liv. Tack för det.
Jag önskar dig och din mamma en fin sommar och hoppas att jag ser er någon gång på stan eller på annat sätt! Många stora, varma kramar till er båda från Lena, Niclas och Emelie.
Skrivet av LM, 2008-06-11 14:01
Hej Agnes,
vilken bra idé att göra hundarna till ambassadörer för barncancerfonden!
hoppas ni får tillstånd
skönt att edison repade sig från allergichocken,
hade verkligen varit alldeles för mycket om en hund också dog... :S
kram
Moa
Skrivet av Moa, 2008-05-27 19:52