En bra gratis blogg
Lista bloggar Om Bloggis
Skapa konto Logga in
Amandan

Amandans bloggis

Fyrtiosjätte inlägget

Absolut Vuxen.

Nian är avklarad, de stora och vuxna niorna som klarar av allting har nu lämnat skolan för att spridas med vinden och skapa sig en framtid.
Niorna klarar sig själv nu, 16 år gamla 16 år i livet... Då är man vuxen.
Det var i alla fall så jag såg på 9.or när jag var liten, 9.orna visste allting, de var inte rädda för någonting. De var helt klart vuxna, eller i alla fall nästan. De betedde sig i alla fall som sådana, i stort sett. Och då var det väl inte så stor skillnad.
Den enda var väl att 9.orna var lite tuffare och lite läskigare ..
Men man är väl fortfarande vuxen för det?

Men ska jag erkänna så känner jag mig inte värst vuxen, jag känner inte att jag skulle kunna klara mig själv. På varje skolfoto då man jämför sig med personer som gått i samma årskurs innan, ser jag mig själv som ett barn jämtme dem, jag ser ingen vuxen 15 eller 16 åring, jag ser ett barn. Ett osäkert barn som fortfarande behöver stöd och vägledning från andra. Visst har man mognat, lärt sig mer och mer för varje år.
Men vuxenkänslan som man trodde fanns när man var liten, den existerar inte. Men kommer nog aldrig kunna bli så kallat vuxen.
Den tror jag aldrig någon riktigt upplevt eller kommer att få uppleva., den känslan som tar bort all rädsla.
För visst känner alla rädsla, det är ändå männskligt. Även om inte alla vill erkänna det.
Att vara vuxen, handlar inte om att vara en hjälte som aldrig fruktar något, det handlar inte om att alltid veta allting. Det handlar om att vara lite mer världsvan än den yngre, att ha en hel del upplevelser på lager att dela med sig av till den som behöver.
Att försöka hjälpa yngre eller folk som inte ha samma saker i bagaget.
Att vara en förebild och en hjälpande hand helt enkelt.
Att vara vis..
och dela med sig av det.

Skrivet av Amandan, 2008-07-25 19:41

Kommentera:

Signatur:
Skriv här:
Vad heter Pippis författare i förnamn (stor första bokstav)?