En bra gratis blogg
Lista bloggar Om Bloggis
Skapa konto Logga in
Amandan

Amandans bloggis

Som en skugga av verkligheten

Mina blogginlägg är oftast riktigt flummiga så man inte förstår ett dugg. Men helheten har ofta en mening av något slag :)
Så om ni förstår, får ni gärna kommentera

Det är samma sak varje år.
Hela hösten ser jag fram emot sommaren då man ska bli glad, pigg och allert.
Hela våren är man glad men ser fortfarande fram emot sommaren.
Sommaren då allting kommer bli så bra,
Men jag har satt det i rutin att varje sommar börja tänka för mycket, att det varje sommar händer någonting som får mig att tappa glädjen.
Och nu ska det antagligen bli den första sommaren på länge utan någonting som står i vägen för min så kallade lycka. Men vem vet, sommaren är inte slut än.
Men jag har blivit van, van att tänka mycket och vara utan glädje.
Att när jag är så öppen för glädje finns det ingen, man är redan för van.
Eller ärjag för rädd?, För rädd för att släppa in glädje och slappna av.
För rädd att någonting kommer förstöra den ändå, någonting.
Och inse - Jag får ingen lycka i sommar heller. Jag får inget lugn. Ingen frihet.

Jag kommer inte kunna skratta som under förgågna sommrar, eller?
Kommer inte kunna känna den...

Skrivet av Amandan, 2008-06-02

Visa hela (1 kommentar)

förutom att fyrtio är den fulaste stavningen tänkte jag blogga lite, om någonting. Om att det snart är slut, snart är skolplikten över.

Jag blir sexton år gammal, lika gammal som min pappa var då han började jobba.
Lika gammal som man är då man kan börja gymnasiet, OM man vill.
Lika gammal som man är när man slutar, friheten, och måste lära sig att hitta vägen själv.

Tretton dagar kvar tills man går ut genom skolans portar, lämnar all trygghet bakom sig.
Allt förblir minnen av något förflutet som man kommer se tillbaka på.
Man sjunger sin sång, får sina blommor, gråter en skvätt och sedan är det över.
Då är man inte längre en elev tillhörade skolan,

Man är lämnad, ensam.
Eller fri.
Man kommer aldrig någonsin gå på högstadiet mer, aldrig i en obligatorisk skola. Aldrig mer.
Man är påväg att bli vuxen, påväg att utveckla sina ännu ganska små vingar.
I förberedelsen att flyga själva.
Någon dag, ..
Men inte just nu.

Skrivet av Amandan, 2008-05-28

Visa hela (0 kommentarer)

Lifehouse - Storm

How long have I
been in this storm
so overwhelmed by the ocean's shapeless form
water's getting harder to tread
with these waves crashing over my head
If I could just see you
everything will be alright
if I'd see you
the storminess will turn to light
And I will walk on water
and you will catch me if I fall
and I will get lost into your eyes
and everything will be alright
and everything will be alright
I know you didn't
bring me out here to drown
so why am I 10 feet under and upside down
barely surviving has become my purpose
cause I'm so used to living underneath the surface
If I could just see you
everything will be alright
if I see you
the storminess will turn to light

Skrivet av Amandan, 2008-05-28

Visa hela (0 kommentarer)

Vem är jag i andras ögon?
Vad är jag för andra personer?
Vad betyder jag för andra personer?
Är jag den personen jag med mina egna ögon ser i spegeln?
Eller någon helt annan?
Är jag den personen jag uppfattar mig själv som?
Eller någon helt annan?
Är jag lika obetydelsefull som enligt mig själv?
Eller något helt annat?

En av livets största hemligheter är nog en människas hjärna, fylld med tankar.
Fylld med skrymslen och vrår, med tyckande, tänkande, hatande och älskande.
Proppfull.
Vem vet vad som döljer sig där, egentligen?
Godhet eller ondhet?
Lögn eller Sanning?
Det enda man egentligen kan göra är nog att försöka lita på folk, med lite hjärta, tanke och sunt förnuft.

Skrivet av Amandan, 2008-05-14

Visa hela (2 kommentarer)

Värdighet

Skrivet av Amandan, 2008-05-06

Visa hela (0 kommentarer)

Elden knastrar och skenet minskar mer och mer.
Folk börjar dra sig hemåt, för att undgå mörkret.

Men det är då festen precis börjat, stora klumpar av ungdomar samlas.
Höga skratt och skrik börjar så småning om att höras, och sprider sig.
Den som skriker högst är den som syns mest, och den som skrattar högst har faktiskt roligast, eller?
Cider, öl, vodka och allt annat som kan komma väl till pass bärs runt och dricks häftigt i mörkret. Klunk efter klunk efter klunk.
Folk står stilla, sitter på bänkar, marken eller rör sig runt. Man ser inte så mycket mer än handen framför sig.
Marken är geggig och ojämn, och spriten gör det inte precis lättare att ta sig fram.
Kylan tränger sig på, liksom spriten börjar göra mer nytta och kölden försvinner lika snabbt som den kom.

Elden har slocknat och skriken börjar bli grummliga och gå upp i falsett.
Och skratten är värre än någonsin.
Folk går och hänger på varandra och skriker något oförståeligt ut till...

Skrivet av Amandan, 2008-04-29

Visa hela (0 kommentarer)

Vilka läser min blogg?
Snälla, snälla, snälla.
Den som läser kan väl iallafall skicka en lite kommentar.
(A), skulle vara så hjärtligt.
Och så kul med lite kommentarer men ändå få se vilka.
Även om man bara läser den en gång så, ett blogg inlägg. Så är det ändå, ja.
:) Ett inlägg? En kommentar ^^?, snälla.

Skrivet av Amandan, 2008-04-29

Visa hela (2 kommentarer)

Jag slutar aldrig att faschineras av männskligheten.

Skrivet av Amandan, 2008-04-26

Visa hela (0 kommentarer)