En bra gratis blogg
Lista bloggar Om Bloggis
Skapa konto Logga in
Bergatorparen

Dagens samhälle

Det fanns en gång en värld …

Taggar: människan boende kultur historia utveckling folkhem arbetare glansbilder nutid samtid

… som liknande den vi känner idag – men som ändå var så grundläggande annorlunda att man nästan skulle tro att det var i ett annat liv, på en annan planet. Men faktum är att under de senaste 50 åren har det skedd en revolution som få skulle trodd var möjlig. Det som satte mig på tanken var en gammal ”Husmoderfilm” som gick på SVT på julafton. Förvisso var den från innan min tid, men ändå rätt så likt såsom det var när jag var liten. Enbart tanken på att skulle göra en ”Husmoderfilm” idag skulle få förödande konsekvenser för den stackars utomjordning som skulle kunna komma på en sådan idé. Alla från JÄMO via Vänsterpartiet till rättspsyk kom att gå i taket, och få vederbörande mentalundersökt. Varför? Därför att anledning till att dessa filmer inte längre görs, är att de redan på 70 talet började framstå som lite diskriminerande. Vad var dessa filmer? I en tid då reklamfilm ansågs som en styggelse, tvingades man paketera reklamen som antingen dokumentär eller yrkesriktad informationsfilm. Jag vet inte säkert, men jag tror det rådde förbud mot reklamfilm under en tid på 1950 och 60 talen på biograferna. Oavsett gick folk kvinnor av huse för att se på husmoderfilmen – och inte minst få de varuprov som ofta delades ut i lobbyn efter filmen.

På denna tid, då trots allt många av de varumärkena vi idag har ett självklart förhållande till låg i startgropen, var det trots allt mindre reklam i samhället än vad som är fallet idag. Det fanns strikta regler för var man fick och inte fick plåstra upp reklam med. Numera har penninghungrande politiker lockats att tillåta reklam i princip över allt så länge det sker i organiserade former. Det är ingen tvekan om att denna tid präglades av en lugnare stadsbild. Om någon föreslagit att plåstra upp reklam på bussar, tåg och taxibilar den gång, skulle vederbörande fått ett stint på psyket. Många av de normer som gällde då, har sedan lösts upp och toleransen för det som då var intolerabelt, har medfört att det dimper flera tiotals kilo reklam ner i folks brevlådor årligen, förutom att offentliga fortskaffningsmedel ofta ser ut som om de kom raka vägen från Ankeborg. På TV och i de privata radiokanalerna är det reklam, reklam, reklam och ännu mer reklam. Man kan få intryck av att kanaler som till exempel Discovery ligger pyrt till ekonomiskt: Först har en massa reklam i avbrotten, sedan har man 3 – 4 sponsorer knutna till 4 – 5 år gamla repriser. Det priset vi betalat för norm upplösningen på 1980 talet har varit enormt. Trots löftena om att TV vardagen skulle komma att bli mer innehållsrik om vi avskaffade monopolet, har motsatsen blivit fallet. På den gamla tiden kunde man sätta ihop en hel TV kväll med enbart två kanaler, och programmen var färska. Numera häver man ögonbrynen om man ser att program har copyright år lika med nuvarande år. Som om detta inte är illa nog, så har man numera börjat sälja program på nätet – och nätet i sin tur och ordning är ett ställe där reklamen spammar alla sajter. Jag vet: Mycket av det vi tar för givet, skulle inte kunnat existera utan denna inkomstkälla. Men: Moses visste det, och folk i alla år efter honom har vetat det: Ett betalsamhälle leder enbart till dekadens, och dekadens är början till slutet för samhället. Det värsta är att vi vet det, men är maktlösa att ändra det – precis som romerna, perserna och ottomanerna, bara för att nämna några få. Varför var det inte så för 50 år sedan? Sanningen är den att på denna tid pågick ett socialt experiment kallad Folkhemmet. Innan dess, var sakerna inte så himla annorlunda från idag. Man hade på 1920 talet reklamfinansierade radiokanaler, och neonreklam var en del av den moderna världen. Men folk, då som nu, tröttnade på det. Skillnaden var den att på denna tid kunde man förbjuda eländet. Idag ser internationella överenskommelser till att detta inte längre är någon möjlighet.

En annan sak som var annorlunda den gången för så länge sedan, var det konstanta hotet om kärnvapenattacker. Detta var medan kalla kriget var på sitt allra kallaste. USA framstod Jesus och Sovjetunionen som självaste Fan. Europa var delad av Järnridån och det att åka från Sverige till exempelvis Italien, var lite av ett projekt eftersom man ännu inte infört passfriheten. Men det var ändå på denna tid som massturismen till utlandet startade, och Spanien var ett eftertraktat resmål – trots Franco. På denna tid var Spanien, Portugal och Grekland fascistdiktaturer. Det var inte förrän på 1970 talet att dessa diktaturer började krackelera. Folk i dessa länder såg till att diktaturerna föll, och i Grekland avrättades samtliga av de som suttit i juntan – efter rättegångar. I Spanien såg Kung Juan Carlos till att det inte blev blodbad, men en ordnad övergång till demokrati. I Portugal kunde inte diktaturen stå emot när de övriga diktaturerna föll. Folk ville ha bort eländet, och på den vägen blev det.

På denna tid var Sverige en industriell makt att räkna med. Som ända land i Norden hade vi produktion av både bilar, flygplan och järnvägsteknologi samt instrument för vetenskap, industri och handel. Vi har givetvis kvar mycket av detta, men: Värdet av det har reducerats kraftigt eftersom vi inte haft musklar att köpa upp konkurrenter på samma sätt som andra kunnat göra. I Sverige har vi under flera decennier haft en skatteregim som fått kapitalet att fly landet. Det är Folkhemmets baksida – en sida man inte gärna talar om, men som fortfarande finns där trots att Folkhemmet i övrigt rasat ihop under vikten av utvecklingen. Sverige framstod på denna tid som ett land som hyste lyckliga människor som körde sina lysluggade ungar ut på landet eller till kusten i sina Volvor och sina SAAB’ er för att njuta av en solig svensk sommar – Saltkringlanstyle. Men Miljonprogrammet skvallrade om att allt inte var Honky Dory hos Moder Svea. Miljonprogrammet syftade till att ge unga, svenska familjer eget boende. Det var lite Arga Snickaren på steroider – kan man säga. Det lyckades så där. Miljonprogramområdena har numera blivit områden som präglas av högre brottslighet än genomsnittet och det som PK’ ena kallar utanförskap. I Storbritannien rivs numera deras motsvarigheter till Miljonprogrammet – vilket uppmärksammas av dokumentärkanalerna. Det finns de som tyckt att vi borde haft en modern tappning av Miljonprogrammet – men till skillnad från den tid då detta begav sig, beror dagens bostadsbrist på att det inte finns utbyggbara tomter inom de områden där bostäder efterfrågas mest.

Lärdomen vi kan, och bör dra, är att inget är statiskt. Förändringarna har varit så subtila för det mesta, att det inte är förrän man blickar tillbaka som man ser hur mycket samhället har förändrats. Man är upptagen med att leva sitt liv, och har så det räcker med att anpassa sig till de förändringar som sker på hemmaplanet. Men när man emellanåt lyfter blicken, kan man få lite av en chock. Var samhället bättre då? Nej, det var i grund och botten sämre. Allt var dyrare, skatterna var högre och trots alla Miljonprogram, var det inte enkelt att vara ung då hellre. Världen har gått framåt. Det regnade och var kallt på 1960 talet med, men på glansbilderna från denna tid, skiner solen och Volvon glänser medan Hepstars spelar och sjunger i radion. Det är så det är här i världen: De som skriver historien, vill att samtiden skall framstå i så goda dagrar som möjligt när denna blir historia. Så har den politiska samhällseliten gjort i alla år sedan faraonernas tid. Så länge det finns människor som levde när det begav sig, kommer det att finnas sådana som kan bestrida de gamla lögnarna – för en lögn blir inte sannare för om den får några år på sig.

Det finns ett skäl till att saker är som de är idag: Om vi skulle producera allt inom Sverige, skulle enbart de välbeställda ha råd med varorna. Därför låter vi producera varor i lågkostnadsland. De höga skatter som präglade Folkhemmet kvävde nyskapandet och protektionismen kvävde möjligheterna att skapa en levande ekonomi. Många kan nog tycka att det var bättre förr, men det är så att när vi en kall vinterdag kommer in i värmen, och får värmd frusna fingrar, tår och kinder framför brasan, så glömmer vi hur vi frös.

Men det är med människan, som Mythbusters brukar säga: ”Allt som är värd att göra, är värd att överdriva.” Idag har vi en situation där rationaliseringarna de senaste60 – 70 åren gjort det så lätt att producera saker, att vi har fått en överproduktion av i princip allt. Människan är en apa, låt oss inte glömma det. Man ser andra tjänar en rejäl hacka, och hux flux skall man vara med på partajet. Ta bilproduktion, till exempel: Idag överstiger produktionskapaciteten vida marknadskapaciteten. Resultaten blir att många arbetare blir arbetslösa, vilket gör att de inte längre klarar sina ekonomiska åtaganden, och hej presto: Finanskris. Och här kommer dominoeffekten in, så att det sprider sig över hela världen. Nu är det många som pekar på det förflutna och säger: ”Det var bättre förr, för då kunde vi skydda svenska arbeten.” Men anledningen till att sakerna är som de är, är att det inte fungerade förr hellre. Oavsett hur vi än vrider och vänder, så är rumpan där bak. Vi måste bara lära av det som sker, och gå vidare. Det tjänar inget till att försöka återskapa det som varit. Det mesta är bättre idag än vad det var förr. Om några år, kommer det att finnas människor som pekar på det som är vår samtid, deras förflutna och säga att allt var bättre år 2009/10. Man vill enbart se de glansbilder som vår tids etablissemang lämnar åt eftertiden att betrakta – inte alla tragedier, alla svårigheter och alla imperfektioner. Men, så är vi. Att folk kanske tycker saker var bättre förr, beror väl på att det flesta saknar sin förlorade ungdom. Ju äldre man blir, ju mer förstår man och ju mer man förstår, ju flera illusioner försvinner. Man blir desillusionerat och tappar tron på själva livet i slutändan. Sedan vill bakåtsträvarna använda alla hjälpredor som ”bevis” på att det var bättre förr. ”Folk gick inte runt och knaprade lyckopiller förr”, säger man. Visst! De fanns ju inte. På den gamla tiden var det Valium eller lobotomi som gällde. Min farsa och flera av hans kollegor knaprade Vival så de gick runt som zombies på dagarna. En kollega i synnerhet, åt svineriet så han rullade som en annan tomtunna ner för trappan från ovanvåningen hemma, och kom på jobbet med en röd och en blå strumpa, och en svart och en brun sko. Visst var det bättre förr? Jag tror inte vi skall lura oss själva. Människan är sig lik – antingen årtalet är 1969 eller 2009 och antingen vad sätter BC eller AD efter det.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/vi-har-blivit-mastare-pa-familjehyckleri-1.502414
http://www.landskronadirekt.com/hildingtxt/1950bild.htm

Skrivet av Bergatorparen, 2009-12-25 23:46

Återigen ett riktigt intressant inlägg ;)

Skrivet av Diana, 2009-12-26 00:11

Och vi fortsätter bara att utvecklas (vi har säkert mer än 80 procents kapacitet kvar (i dagsläget)).
Ingen "rädder" för istider eller värmeböljor här!

Skrivet av bosselagom, 2009-12-26 19:01

Kan inte annat än nicka och vemodigt instämma i vad du satt på pränt här

Skrivet av levamedÄS, 2010-01-05 12:36

Kommentera:

Signatur:
Skriv här:
Vad heter Pippis författare i förnamn (stor första bokstav)?