Det sägs att ögonen är själens spegel...
Konta kter och klickar
Allt i dagens samhälle handlar om kontakter. Har du inga är du körd för att säga det i korta ordalag. Är det så vi vill ha det? Var är kämpaglöden, var är stoltheten över att kunna säga att "Detta, det har jag minsann fixat själv, på egen hand"? Och de som inte har möjligheten att kunna åka räkmacka, vad ska de ta sig till?
Sen har vi den klick människor som gärna, med glädje utnyttjar andras kontakter om de själv kan få vinning av det - skit i om det passar sig att överhuvudtaget slänga in en förfrågan om det är ok att man nyttjar någons kontakt, de själv vinner ju på det i längden. Varför bry sig om någon annan då?
Är det något man kan avsky så är det att bli utnyttjad. Det kan handla om småsaker, allt från att skjutsa folk hit o dit, till att genom sitt eget jobb fixa förmåner till andra - OM dessa personer tar det som självklart att "man ändå har de kontakterna, och utan problem och med självklarhet kan/ska fixa det". Att bli tagen som självklar och given. Finns det nåt värre? Att folk ser en som ett medel för att kunna uppnå sitt mål, och att de egentligen ger blanka tusan i dig som person, bara dina kontakter?
Är det dock någon som inte alltid ber om tjänster, och som helt ärligt är tacksam för att du faktiskt ställer upp med det du gör, då är det inget problem.
Det är bara till att välja vilken klick man vill tillhöra.
Skrivet av BlueEyes, 2008-07-15 23:55
Kommentera: