En bra gratis blogg
Lista bloggar Om Bloggis
Skapa konto Logga in

Jag är så långt ifrån livet att jag dör i mina försök att komma tillbaka

Detta är perioder tagna ur mitt liv...vet inte hur jag ska förklara, men dom är viktiga och allmänt humoristiska...enjoy.../ Chrisse

Ur den sista glöden jag skymtar dig...du kommer ur skuggan och blir verklighet...jag vrider mig i vrede för att situationen är som den är och jag inte kan undgå den...du glider undan mig som en mörkrets kraft och jag väser av vanmakt...när jag ser mig själv i vattenytan så ryggar jag tillbaka av vämjelse...ett monster av förakt och stolthet briljerar i ytan....jag lutar mig tillbaka i en gråt...jag undrar vem jag gjort ont...den som ser mig nu skrattar av gråt och hånar förstås...för vem kunde tro att den lycklige man som nu sitter så ful....skulle få det så illa av sitt sätt att leva...han som kunde göra vad han ville och få det han sa...

Nej tack och lov för den rättvisa där finns som gör att alla får kval....lyckliga människa du som inget vet om jordens fördärv och hemlighet...att den som är lycklig med pengar eller utan sålänge han har hälsan han kan tjuta.............../C

Skrivet av Christian_Manfredsson, 2007-09-24

Visa hela (0 kommentarer)

Kanske det är försent....kanske jag aldrig kommer att synas igen....mina minnen som sakta tynar bort...ingenting är säkert längre....alla olika människor jag träffat på gott och ont...vill minnas alla, leva förevigt ?

Stillheten är välkomnande....tystnaden som ljuv musik i mina öron....jag slappnar av och förlorar mig själv i tid och otid....jag kommer ihåg ljuden till och med lukten i luften...

Reflektionen av min spegelbild ...ser ut som en levande död....men på något vis ändå full av liv....glädjen i mitt bröst är som ett vattenfall...det tar aldrig slut....ständigt på jakt efter en lycka ingen kan uppnå....

Kommer aldrig att blicka bakåt.....det som har hänt har bara blivit minnen...minnen av en glädje och sorg jag alltid bär med mig....med nytt mod tar jag mig framåt i tiden.....jag går med högt huvud och en stolthet i mitt hjärta....


Jag har gjort nåt med mig själv...slutat vara den misslyckade männsika jag en gång varit...
Med en insikt på vad...

Skrivet av Christian_Manfredsson, 2007-05-28

Visa hela (0 kommentarer)

Lyss till din röst inom dig...den kan viska vackra och underbara ord....föra dig vidare genom livet med onekliga komplimanger och kärleksord....kanske den till och med kan hjälpa andra genom dig....

Lyss till din själ inom dig...den kan ge dig en vän för livet....den kan skapa band så starka att du bryts av glädje....kanske den till och med ge dig en kärlek.....

Lyss till din vän brevid dig...den kan hjälpa dig genom svåra stunder....ge dig en komplimang så fin att du aldrig vill glömma....kanske den till och med kan ge dig livet åter......

Lyss till dina sinnes bruk inom dig...det kan hjälpa dig i situationer du finner förvirrande ensam....det kanske till och med kan få dig att förstå....

Men mest av allt Lyss till ditt hjärta inom dig...det kan få dig att älska som du aldrig gjort förut....

Lyss......

Skrivet av Christian_Manfredsson, 2007-04-16

Visa hela (0 kommentarer)

Du sitter där och spelar på ditt leende...vi väntar ute i regnet med alla tunga moln på himmlen som försöker stjäla vår uppmärksamhet..
Vi dansar på bara fötter i en pöl av lera..vi blir smutsiga och skrattet klingar ut i sommarnatten...underbara älskade i vita kläder ....

Sen tar jag tag om dej och kramar dej hårt,förklarar hur mycket du betyder...
du ler med dina blå ögon och skrattar, fäller mej ner i leran..vi brottas en stund..
underbara älskade i vita kläder ....

Vaknar av att solen sticker i mina ögon...vi ligger på en strand smutsiga och lyckliga...
min arm har somnat av tynden från ditt huvud...jag kysser dej lätt på kinden drar fingrarna genom ditt mörka hår...du vaknar och ler slår mej lätt på armen med ett skratt
underbara älskade i vita kläder ....

Solen går ner vi tänder en eld och värmer våra kroppar mot varandra....hör trädens och gräset brus i våra öron...havet som slår mot stranden..allt är en lugn harmoni av ljud...drar filten runt...

Skrivet av Christian_Manfredsson, 2007-03-15

Visa hela (1 kommentar)

Nytt år...man bara sittre och väntar på att tiden ska gå...börjar sakta men säkert närma sig den satans dagen igen....vill inte...har börjat sova sämre....drömmer om det igen...nu börjar helvetet igen...varenda jävla fucking år är det samma sak...men va fan ska man göra..kan ju inte bara glömma vad som hände för fyra år sen....fyra år...tiden flyger fram...vet inte vad jag mer kan säga...känns som jag har sagt allt jag kan...har inte pratat med hans familj en det hände...eller rättare sagt på minnes stunden på bårhuset....men vad fan ska jag säga till dom? Inte fan vet jag...hur ledsen jag är? Hur jag känner? Inte fan kan jag trolla tillbaka tiden till den 12 januari 2003 kl 17:00 och försöka stanna bilen innan vi började sladda...för hade jag kunnat det hade nog mitt liv och hans sett väldigt annorlunda ut...men det som har hänt har som sagt hänt och det finns inte mycket jag kan göra åt det...hur gärna jag än skulle vilja


Nej det gäller att bara blicka...

Skrivet av Christian_Manfredsson, 2007-01-03

Visa hela (0 kommentarer)

Så nära, kvittar hur långt bort...kunde inte vara mer från hjärtat...föralltid att lita på vilka vi är...för inget annat betyder nåt...har aldrig öppnat mig själv på detta viset...livet är vårt vi gör på vårt sätt..alla dessa ord jag inte bara säger..för inget annat betyder nåt...har aldrig brytt mig vad dom gör... har aldrig brytt mig för vad dom vet...men jag vet.....tröst jag söker och finner i dej....varje dag jag hittar något nytt...öppnar mitt sinne för en ny vy...för inget annat betyder nåt....


So close , no matter how far..couldent be much more from the heart...forever trusting who we are...couse nothing else matters...never opened my self this way..life is ours we live it our way...all this words i just dont say..couse nothing else matters...never cared for what they do...never cared for what they knew..but i know...trust i seek and i find in you..every day for us ,somthing new...opened mind for a different view...couse nothing else matters....

Skrivet av Christian_Manfredsson, 2006-10-02

Visa hela (0 kommentarer)

Står kvar i mörkret...sitter ensam och kall ner på den stora stenen...mitt hjärta sjunger en sång så ledsam att löven börjar trilla. gräset har börjat bli brunt och gult skiftningar i havet har börjat öka , jag kan höra den eviga kylan komma farande utöver trädkronornas toppar...Ändå sitter jag kvar , börjar sakta lyssna till vad mitt hjärta sjunger..det sjunger om sorg, förlust men också om stor glädje och kärlek...jag kommer på mig själv att lugnt och stilla gråta, inget fel med att släppa sina känslor och vara ett med sig själv en stund...jag torkar tårarna från min kind, drar huvan och hossorna tätare omkring mig och börjar sakta gå nerför stigen mot dalen...På vägen möter jag en varg, jag stannar och bugar hövligt, vargen bara stirrar på mig , böjer ena benet och bugar till svars..jag fortsätter neråt dalen när jag känner att vargen stryker förbi i kanten av stigen..jag stannar upp och frågar ifall den vill göra mig sällskap..tyst och smygande kommer den...

Skrivet av Christian_Manfredsson, 2006-09-05

Visa hela (0 kommentarer)

Tiden tickar man kan höra stegen i vinden...dom låter trötta nedtyngda av en sliten kropp...mannen jag möter på toppen av den lägsta kryptan mitt i ingenstans...ser på mej med sina isblå ögon...drar lite på munnen...och går vidare....jag ser efter honom men han vänder sig aldrig om. Jag börjar sakta gå neråt undrande för mej själv var jag sett den mannen förut? Jag tittar bakåt för jag tyckte mig höra nåt...stilla...så stilla...precis som allting bara somnat in...jag vänder mig om igen ser den gamle mannen stå och vinka till mej....jag vinkar glatt tillbaka och börjar gå mot honom...då höjer han handen och tecknar att jag ska stanna...jag stannar tvärt...då känner jag igen honom...det är min far...jag bara stirrar...kan inte slita blicken ifrån honom...han stirrar tillbaka ger mej ett glatt leende,börjar sakta tyna bort...jag skriker åt honom att vänta, jag har så många frågor jag behöver få svar på...han rycker lätt på axlarna slår ut med sina händer lite...

Skrivet av Christian_Manfredsson, 2006-07-05

Visa hela (0 kommentarer)