En bra gratis blogg
Lista bloggar Om Bloggis
Skapa konto Logga in

Jag är så långt ifrån livet att jag dör i mina försök att komma tillbaka

Leva förevigt?

Kanske det är försent....kanske jag aldrig kommer att synas igen....mina minnen som sakta tynar bort...ingenting är säkert längre....alla olika människor jag träffat på gott och ont...vill minnas alla, leva förevigt ?

Stillheten är välkomnande....tystnaden som ljuv musik i mina öron....jag slappnar av och förlorar mig själv i tid och otid....jag kommer ihåg ljuden till och med lukten i luften...

Reflektionen av min spegelbild ...ser ut som en levande död....men på något vis ändå full av liv....glädjen i mitt bröst är som ett vattenfall...det tar aldrig slut....ständigt på jakt efter en lycka ingen kan uppnå....

Kommer aldrig att blicka bakåt.....det som har hänt har bara blivit minnen...minnen av en glädje och sorg jag alltid bär med mig....med nytt mod tar jag mig framåt i tiden.....jag går med högt huvud och en stolthet i mitt hjärta....


Jag har gjort nåt med mig själv...slutat vara den misslyckade männsika jag en gång varit...
Med en insikt på vad framtiden kan bjuda på ler jag med hela min själ....och leendet verkar aldrig sluta....

Håll huvud och din kropps fana högt....koncentrera dig...var allert....bjud alltid till motstånd när det är berretigat.....visa ödmjukhet inför andra individer....försök hålla modet uppe i svåra stunder.....så kanske man kan leva förevigt i andras minnen?

Skrivet av Christian_Manfredsson, 2007-05-28 22:14

Kommentera:

Signatur:
Skriv här:
Vad heter Pippis författare i förnamn (stor första bokstav)?