Cissi_93s bloggis
Rubrik?
Okej, så var det då det här som tillhör tonåren.
Det kallas humörsvängningar.
Muhahhaha.
NOT!
Jag kommer på mig själv med hela tiden att typ ena sekunden vi8ll jag i stort sätt bara lägga mig ner och dö. Det känns seriöst som om hela världen bara faller samman. Som om jag faller.. längre & längre & lägreeeee.. Den här känslan kan sitta i i kanske nåra timmar. Eller dagar. Ibland veckor. Jag hatar den! Sen har vi då gråt känslan. När man börjar gråta för minsta lilla.. man kanske typ sätter på toffeln på fel fot.. om jag ser nått från ett bröllop.. om jag typ ser extreme home makeover.. eller det känns tillochmed som om man letar efter en andledning och gråta. Jag hatar den känslan med. Sen är det ensamhetskänslan.. den brukar ofta kombineras med gråtkänslan och kanske tillochmed den andra. Men det känns verkligen som om man är helt ensam mot hela världen, att ingen förstår en.. att ingen bryr sig. Och det värsta som finns.. det är när man känner så, när man verkligen mår skit. När man verkligen behöver prata.. en gång mådde jag verkligen skitskitskitskit! Och då chattade jag med en av mina bästa kompisar.. och jag sa att jag mådde dåligt & behöde prata. Svaret blev= "Ajdu, men jag ska dra på stan nu, ringer dig senare!"
Det blir man ju verkligen glad av, då åker man bara ännu längre ner i skiten.. då smsade jag "syster" och berättade hur jag mådde.. svaret blev "Jag ringer dig sen gumman!"
Ännu värre.
Vid det här tillfället bryter man bara ihop och känner sig verkligen minst på jorden.
Då ringer sin älskling, som en ängel från himlen. Men då händer nått as stort för han, så ja fattar ju nu efter att han verkligen var tvungen att sluta. Men då precis när han frågar hur man mår.. och man ska berätta.. då kommer meningen "Men du jag ringer dig sen!"
Då jävlar.
Då är man berädd att göra vad som helst! Jag personligen stängde av mobil, vanlig telefon & allt sånt. Stängde in mig på mitt rum. Satte mig mitt på golvet och tokgrät, sen satt jag bara helt tyst & stirrade framför mig.. tankarna vandrar då imellan en massa saker jag verkligen inte tänker tråka ut er med nu.. men jag kan säga att dom är ganska svarta. Helt svarta.
Kolsvarta.
Men som tur är kom min räddare ur nöden då! (: Så det gick ju bra! Men bara ett exempel.. nu när man tänker på det känns det verkligen inte så farligt.. men då var det verkligen jordens undergång. Eller iaf livets.
Sen har vi då lyckokänslan.
Den jag föredrar mest av allt.
Jag hade den faktiskt nyss.. heh tack vare musiken. Ofta den som påverkar. Jag kände att allt i hela världen skuylle lösa sig.. att livet lekte & allt var underbart! :D Jag stog seriöst på sängen, hade min mobil som microfon, hoppade & dansade & sjöng till "Man, I feel like a women" Haha! ;) Lovely! Men tyvärr är nu den känslan borta när man tänker på sånt som är så långt bort så man kan ibland höra den, men aldrig nå det. Vet inte riktigt humör jag är på. Men jaja.. tack för dom som kanske har orkat sig igenom min kanske tråkiga, värdelösa blogg. Men behövde bara skriva ur mig massa! (:
/Miss Pinguin,
Skrivet av Cissi_93, 2007-08-24 19:03
Kommentera: