Följetongen om H & E

Jag har återkommit till livet igen!
Varit på skitbra humör idag, faaan vad det är skönt att må bra :)

Helgen har varit ganska händelserik.
Satt ju som bekant å deppade totalt i lördags. Men det fick en vändning när
jag, efter att ha somnat å sovit i två timmar, hör mobilen ringa.
Japp, det var H, klockan=mitt i natten!

Han hade varit ut, vilket jag kunde gissa att han skulle. Vad gör man när det "tagit slut"?
Jo, man går ut med sina vänner. (förutom jag som inte har vänner som går ut :) )
Han var TOKIG!...och full.

Allt började med att jag jobbade med LillaT på dagen. Då kom det upp att det va slut. Men förklarade att det inte var riktigt på det viset då hon tjoade att vi kunde leva singellivet. Skulle ju inte träffa andra å även ses om jag ville...å så. Men jag tänkte ju som så att jag skulle försöka vara utan han för att bli lite klar i mina känslor...dom svallar ju som sagt..

Dom träffas ute..såklart och det första hon säger är "jag hörde att det e slut". Lite osmidigt, varför säga så åt nån då det precis hänt? Speciellt när han är på krogen å försöker ha roligt.
(men nu fattar jag väl kanske varför...)
Han ringer iaf och är lite halvt hysterisk och upprörd över det. Att jag pratat med henne om oss, då hon (enligt han, inte jag för att ja är bitter ska tilläggas :) ) är landets största skvallertacka. Och för att ja sagt att det var slut. Så hade han inte alls tolkat det. Mer som att vi skulle "chilla" lite.
Han helt tokig, jag helt nyvaken. Det slutade iaf med att jag åkte till han, bor ju 3 mil bort. Han lät så ledsen och jag saknade han. Hade ju haft det skitjobbigt under hela lördagen...
Han va på bra humör när ja kom dit, sen bara bröt han ihop totalt. Han blev jätteledsen, började gråta...Det var uppenbart att han tyckte det var jobbigt att vara så ledsen. Jag tycker det är fint när folk gråter. Inte för att dom e ledsna men för att då visar man verkligen vad man känner. Han var så fin...han älskar mig verkligen.
Sen kom det fram att LillaT hade frågat om hon fick sova hos han! eller om han skulle med till "våran" stad. Å hon menade ju knappast att han skulle följa med och åka till mig (för hon trodde/visste ju att det va slut)
Dom känner varann sen vi jobbade tillsammans allihop. Men dom är ju långt ifrån så bra kompisar så man bara sover över hos varann.
Han hade sagt "Nej, och Frida ska nog komma hit" Haha, han sa att ja skulle sett hennes ansiktsuttryck precis då! Fyfan för vissa "kompisar". Skulle nästan vilja kalla henne slampa! Bjöd henne på min födelsedagsfest, som hon jättegärna ville komma på. Det kan hon ju FETglömma.

Men jag å H har iaf haft det SUPERBRA i helgen. Jag har känt mig mer kär än någonsin sen vi träffades. Han följde med till mig på söndagen. Vi bara tog det lugnt, myste å hade toppensex. Allt blev som mer verkligt sen lördagsnatten. Hur sårad han var, hur tungt allt var utan han..världen var ju helt grå, men inte längre! :)

Jag tror iofs inte det är sista gången jag och H har problem men det är bra nu, det är allt som räknas! Jag ville säga att jag älskade han igår, men gjorde inte det. Orden satt som fast och jag är så rädd att säga det å sen nån dag så bara känner ja inte samma sak å då behöva säga det fast jag inte kan mena/känna det då.

Jajja, nu hade jag tänkt se Idol, men är tydligen inte idag. Ska nog söka lite jobb istället.
Ha D till nästan gång. Kram!

Skrivet av Dorran, 2009-09-21 20:12