Följetongen om H & E

Ja, då var helgen över...

Födelsedagen var lyckad. Eller ja..så lyckad den kunde bli.
Alla som jag bjudit kom vilket jag är jätteglad över. Till och med min bästis, som fått barn, tog sig sin första fylla :) Syrran, H, Evve med sambo, Tilde, Gäby och Higge var oxå med.
Det var en lyckad förfest med mingel, å dom som inte kände varann lärde känna varann :)
Kom på ganska sent att vi skulle ringa taxi å så drog vi iväg. Syrran va så packad att hon bara kommer ihåg halva kvällen (ska bara säga att det inte är en lillasyster:) )
Sen ut på krogen, men SÅKLART gick E på samma krog. Vi han gå in, sen vänder ja mig om å ser Gäby heja å krama om E. FAAN tänkte jag. Men H var jättesnäll. Han sa bara "ska vi gå hem, jag vill inte att du ska behöva titta dig över axeln hela kvällen och inte ha roligt. Det är ju din födelsedag" Svarade att det vill inte jag heller, så vi bara gick därifrån.

Det är synd att min hjärna, eller om det är hjärtat, spelar mig spratt hela tiden. Känner ibland att jag verkligen saknar E. Jag kanske skulle behöva gå till nån form av psykolog :)
Eller det är inte änns roligt, det är skitjobbigt.

Men tänkte igår att H är som en bästa vän. Det är ju fantastiskt att vara tillsammans med nån som känns som en bästa kompis oxå. Har aldrig haft det så förr i ett förhållande.
Var ledig från jobbet igår, ovanligt för att vara måndag. H kom hem från ett möte, jag hade inte stigit upp. Låg å såg repris av Idol på datorn. Sen la han sig och vi bara pratade..bara pratade om allt och ingenting.

Var till vårdcentralen imorse oxå. Pratade med en läkare om min hosta och förkylningen som aldrig går över. Han sa att det förmodligen kommer hålla i sig tre eller fyra veckor till. Jippi...INTE!

Nu funderar jag om jag ska höra av mig till fjällen. Såg att han söker personal för nästa säsong. Jag har ju inte fått nått nytt jobb å det ser inte så ljust ut på den fronten just nu.
Men känner mig som en sopa. Han hade tydligen ringt till Evve och frågat om hon ville komma å jobba, men inte till mig. Varför??

Är det för att han vill ha nån mer kompetent? Men trodde ju att jag gjorde ett jättebra jobb och att han var nöjd med min insatts.
Är det för att han vill ha nån han trivs bättre tillsammans med? Jag kanske inte är den som pratar om precis allt med alla, men tyckte att jag bjöd på mig själv och att vi kom bra överänns.
Är det för att han tror att jag har annat på gång? Har ringt och frågat om han kan vara min referens på andra jobb jag söker medans jag e hemma.
Är det för att han tror att jag inte vill komma tillbaka? Men då borde han ju fråga iaf, och jag sa ju att jag ville tillbaka. Kanske inte lika övertygande som Evve, men ändå.

Tror att det är alternativ ett eller två, vilket känns jättetrist. Känner mig lite halvt misslyckad just nu. Att det ska vara så lätt att bli nerslagen. Och det känns som att det alltid händer mig. Överskattar jag min förmåga på jobbet? Men tycker att jag är en fruktansvärt bra anställd. Ställer upp, är inte sjuk, trevlig, social, arbetssam (inte den som står å latar mig bara för att), har aldrig problem att komma överänns med folk osv. Fattar inte vad jag gör för fel....

Nä, nu sova innan jag blir deppig :) Får väl uppdatera om det händer nåt..
Natti

Skrivet av Dorran, 2009-10-06 23:24