En bra gratis blogg
Lista bloggar Om Bloggis
Skapa konto Logga in
EnAvFemton

En Av Femton

Tulla på dödsbot

Telefonen ringde. Det var Malin. Hon var hemma hos sin väninna vars mor gått bort. En mor som målat mycket, något som den efterlevande väninnan inte gör. Därför gavs Malin en låda full med målerisaker. Och där, i denna stund tänkte hon på mig.

"Målar du något i olja?"
"Nej, jag målar nästan bara i akvarell."
"Samma här..."

Jag tyckte nästan att det gick och blev lite magstarkt hur jag var på vippen att ges delar av en tants dödsbo, en tant jag aldrig haft en relation till, aldrig ens träffat. Men jag vet att samtalet aldrig ägt rum om det inte vore okej.
Jag ser istället bakom. Bakom skeendet som yttrade sig, i vilket samtalet blott är en topp av ett isberg:

Malin står med sin väninna bland väninnans nyligen döda mors kvarlåtenskap. De går genom saker och spontant tänker båda på mig. I stunder där alla oviktiga ebbas ut, fasas ut till en blurrig och anonym periferi, lyser mitt namn klart och tydligt. Händelsen är att betrakta som ett slags kvitto på att min roll i hennes liv befästs rätt rejält, samt att jag gjort ett gott intryck på vänninnan som jag träffat en gång.

Jag smuttar på min cappuccino och gottar mig. Båten är nog i hamn ganska mycket mer än vad jag egentligen kanske vill (vadå, jag vag?) ... Ja, vad vill jag egentligen? Jag tror det är hög tid för mig att på allvar gå genom och utvärdera en serie tankar, ta reda på vart jag står och vartåt jag helst ser min ambition sträva, så jag inte plötsligt står där en dag, ställd och med foten i skägget.

De är dags för mig att på allvar tänka tanken på att antingen tacka ja eller nej till att officiellt dela en gnutta livsstig med Malin.

Skrivet av EnAvFemton, 2007-03-26 03:43

Kommentera:

Signatur:
Skriv här:
Vad heter Pippis författare i förnamn (stor första bokstav)?