HERREYs bloggis
Slaget om Valsh ammar VII
Mötesplatsen för Ayna Löpfager och Abraham Jansson var Åby Wärdshus i Annagarna. Egentligen stod värdshuset under Rodge Wess beskydd men Kung Une såg ändå mjödhaket som en tämligen säker mötesplats. Klockan 01.00 exakt skulle de ses inne på baren och Abraham Jansson var där redan halv 1, eftersom han själv ägde en bar och umgicks mycket i barsvängarna kände Abraham till ägaren av Åby Wärdshus och slog sig ner i baren och tog en stor bägare med mjöd. Han och ägaren började samtala om vardagliga saker innan han plötsligt fick ur sig att en man satt och väntade på honom längst in vid det som kallades för Kung Unes bord. Abraham nickade till och tänkte att Ayna kanske ändå var i tid för en gång skull och började gå sakta bort mot bordet.
Vid bordet satt en kort man med mörk huva nerfälld över huvudet, Abraham såg med frågande ögon på mannen och sade "Ayna?", "Sätt dig", svarade mannen och Abraham slog sig ner vid bordet, den där rösten kände Abraham igen, men det var något som inte stämde med rösten den var upphetsad och orolig. "Björn-Jonte?" frågade Abraham på nytt. "Schh", svarade mannen som mycket riktigt var Björn-Jonte, innan han fortsatte med tysta ord. "Det sitter onda män här runt omkring oss, det är germanerna från Snappentuna, de har varit här hela kvällen och de väntar på mig, de har kommit för att hämta mig, de är i maskopi med Rodge Wess, som tur var jag här före dem och de har inte upptäckt mig än, dig känner dig igen så du måste gå snart, jag vet en hemlig väg ut så mig är det lugnt med, gå ut genom dörren och invänta Ayna, och skicka honom sedan tillbaka till Valshammar och hämta hjälp". "Men, vad är..." "Gå, Abraham, du måste gå om du livet har kärt, de är livsfarliga, när du skickat Ayna tillbaka kommer du in och sätter dig i baren och bevakar mig, jag tror inte de vågar göra någonting här inne, de väntar bara, men man vet aldrig, Åby är fullt av avskum och rövare".
En något chockad Abraham började gå med korta steg mot porten, germanerna, vad gjorde de här tänkte han, var inte de på vår sida och varför skulle Björn-Jonte frukta dem. Abraham klev ut i vårkylan och tände en cigarill, måtte Ayna komma snart om Björn-Jonte livet kvar ska ha, tänkte han. Han väntade och väntade, men Ayna sågs inte till, runt omkring honom utanför värdshuset satt germaner och iakttog honom. Abraham kände sig inte alls bekväm i den här situationen och började darra. Efter en kvart kom då äntligen Ayna till platsen, Abraham ledde honom åt sidan innan han nått fram till porten och förklarade de nya direktiven för Ayna och hann sedan skicka iväg honom innan germanerna fått syn på honom.
Ayna red iväg med en brådskande fart och satte fart mot Uneborgen. Abraham däremot gick tillbaka in till mjödhaket och slog sig ner i baren, han beställde några bägare mjöd och njöt av deras goda smak innan han tittade bort mot Kung Unes bord, det var tomt. Björn-Jonte var borta! Abraham hoppade till och såg sig runt inne i värdshuset, germanerna var borta. Abraham betalade snabbt krögaren och sprang mot porten. Vad fan hade Björn-Jonte tagit vägen? Hade germanerna fått tag i honom eller hade han lyckats fly undan dem. Abraham klev ut och såg att även här fanns inga germaner. Det satt bara vanliga tiggare och några prostituerade på gatan och blängde på honom. Abraham gick mot stallgården och hämtade sin häst, plötsligt fick han syn på några germaner som höll på att sätta sig till häst och Abraham bestämde sig för att följa efter dem.
Cirka en timme efter klev Kung Une, Ayna Löpfager, Dagmar Runa och ett antal andra kungliga män in på Åby Wärdshus, det möttes av ett tomt mjödhak som höll på att stänga. Kung Une började prata med krögaren och fick till svar att det Abraham hade stuckit för en timme sedan och han visste inte vart han tagit vägen. Kung Une var tankspridd, vad fan höll på Björn-Jonte på med, och vad hade Abraham tagit vägen? Det fanns endast tre vägar ut från Åby, en gick till Valshammar, den andra till Annagarna och den tredje till Lindaholmarna, frågan nu var vilken väg skulle de ta?
Skrivet av HERREY, 2006-01-23 22:33
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera det här inlägget.