Jag är trött och jag mår inte bra.
Har tänkt hur mycket som helst den senaste veckan, men jag kommer ingenstans.
Jag fattar ingenting!
Det är väl lika bra att lägga ner tänkandet runt alla frågor
som snurrar runt i skallen på mig för jag kommer nog aldrig få ett bra svar.
Snackade länge med Krille i Tisdags, på ett sätt jag aldrig gjort förut,
och allt kändes bra, men sen kom det igen, som ett jävla slag i ansiktet,
som vanligt sa han "Jag har inte tid" "Jag hinner inte nu"
Huh.. varför hoppas jag ens? Jag vet ju hur det är,
det har alltid vart såhär och det kommer antagligen alltid att vara.
Det slutar alltid likadant... att jag gråter mig tills sömns.
Visa hela (0 kommentarer)
Det spelar ingen roll om jag skriker, gråter eller ber på mina bara knän,
du kollar på mig som om jag inte var värd ett skit och så vänder du om och går.
Sen vill du att jag ska komma till dig när jag mår dåligt?
Hur fan ska jag kunna göra det!?
Jag vet ju hur det blir, så varför ens försöka..
Hur många gånger har du inte lovat att stanna hos mig...?
Varenda gång har jag trott på dina ord och varenda gång har sveken tagit lika hårt.
Men det spelar ingen roll...
På ett sätt vill jag bort, men på ett annat inte för Jag behöver Dig och det vet du..
Du är min trygghet och jag hatar det!
Tusen tankar i skallen efter igår kväll.
Allt jävla hat kväver mig.
Jag bara hoppas att någon kan rädda mig!
Visa hela (0 kommentarer)