En bra gratis blogg
Lista bloggar Om Bloggis
Skapa konto Logga in

Kambodjas bloggis

Ronneby.
Där jag föddes och växte upp. Visste inte att det fanns en värld utanför Blekinges gränser.
Att bli något riktgt stort, vad skulle man ha det till?
Vad skulle man ha en massa pengar till?
När man är liten så är inte problemen större än en Barbie som tappat huvudet, så hur skulle man då veta att just JAG skulle växa upp en dag och behöva ta ansvar. Det gjorde ju ens mamma och pappa så bra, eller hur? Så som livet då va, så skulle det vara. Sen att man fylllde år och bara firade en siffra, det va väl inget konstigt. Det va ju bara en dag som bestod av massa tårta och nya leksaker.
Sen helt plötsligt blev man fylld med bekymmer och problem. Tankarna och det dåliga självförtroendet trängde sig på ovälkommet och man fick ont överallt, mest i själen.
Den lilla orten som man älskade och trivdes i förvandlades till en liten bur där allt blev slemtrian. Trampade runt i samma ruta varje dag. Slutade bli rädd för mörkret och nattlampan plockades ner, plötsligt...

Skrivet av Kambodja, 2009-08-05

Visa hela (0 kommentarer)

Ja, då har det väntade bröllopet äntligen varit och ack så vackra de var!

Jg skulle ju slå på stort och bära klänning korsett och strumpbyxor. Man få ju passa på.
Men ni som känner mig vet ju att jag klär mig inte i klänning allt för ofta och lite mage har jag ju faktiskt också så jag ville förstås få bort den putande magen som förstörde hela klänningen.
Så jag vandrar stolt ner till Lindex för att hitta ett par sådana strumpbyxor som faktiskt trollar bort fettet. När jag kommer in så va det inte bara in sort utan 400 olika sorter!
Jaja, strumpbyxa som strumpbyxa, jag visste ju vad jag ville ha. Jag såg säkerligen ut som ett fån där jag stod för kvinna som stod och packade upp byxorna frågade....skulle vilja säga försiktigt eller snällt men nja hon va faktisk mer rakt på sak : "Du har aldrig köpt strumpbyxor innan va?"
Nej, jag hade ju inte det. Och jag förklarade vad jag ville ha och pekade på ett par som visade fyra-pilar-indraget-fett. Hon höjde...

Skrivet av Kambodja, 2009-05-30

Visa hela (0 kommentarer)

alla fattar utom jag...

Tog det stora beslutet att återvända till bloggis.se igen efter två år. Jag behöver skriva, jag behöver något som uppehåller mig i ensamheten och tiden då jag är uttråkad.

Men vad ska jag skriva? Vad har jag att säga? Kanske inte är just idag jag ska skriva men nu har jag iaf tagit mig hit.

Grubblar över saker som jag aldrig riktigt förstått, och jag har inte en jävla aning om vvad jag egentligen håller på med...

Jag är ingen känd bloggare och jag har säkert inget intressant att skriva om alltid . Är inte intresserad av politik eller annat mer viktigt men jag kanske iaf roar någon som har tråkigt en regnig dag. Efter nästan 23 år på jorden har jag väl något att dela med mig av...eller?
Kanske om när jag lärde mig cykla, det är en bra historia. Eller när jag drack alkohol första gången? Eller kanske om alla de människor som lämnat ett avtryck i ens liv. Kanske jag hjälper någon på bättre tankar, eller kanske till och med få...

Skrivet av Kambodja, 2009-04-30

Visa hela (2 kommentarer)