Katlas bloggis

Varför varför varför, kan jag aldrig vara en ordentlig och organiserad människa? Trots att jag alltid försöker vara den där planerande eldsjälen, fallerar det hela ständigt på att mitt huvud fightas med tankar som jag för tillfället tror att jag måste tänka på.
Mina föräldrar sa alltid när jag var liten att jag var en dagdrömmare...jag trodde inte på de, men med lite perspektiv på saken kan jag förstå de. Det hände inte alltför sällan att jag kom en kvart för sent till lektionen för att jag hade hittat en fin kotte eller kanske ett djur på vägen, jag var tvungen att kolla på......Nu kanske inte mina dagdrömmar yttrar sig på detta sättet, men ineffektiviteten kan många gånger plåga mig. Har dock förståelse för mig själv med tanke på att jag aldrig gett mig tillåtelse att stanna upp och känna efter hur JAG mår..alltid denna oro för andra och att alltid vara beredd att offra sig själv fullt ut för någon annans lycka........

För tillfället känns livet...

Idag har jag fått en insikt om hur jag levt mitt liv och hur jag lever mitt liv. De insikterna anser jag vara viktiga. Kan man inte få ett perspektiv på saker och ting kan man aldrig förändras eller förbättras. det tror inte jag i alla fall.
Att tro att allt är fullkomligt eller så bra det kan vara är fel, men att acceptera nuet för vad det är är rätt.
Kommer man till den insikten kan man börja fundera på allt och det tror jag inte är nyttigt. Ibland kan jag tro att vi människor tar oss själva på för lite stort allvar.

Låter detta som en betraktelse tycker ni, tror ni rätt. Att betrakta livet utifrån en annan synvinkel än den egna kan vara nog så svårt men sjukt bra och nyttigt. Fan livet kan bli så torrt och trist annars.

Ölandsstudier imorgon med skissning och dylikt. Blir kanoners. Kommer trivas. Bara mitt onda öra frigör mig snart. Hoppas hoppas.

Te är bra.

Absurdum i dess största bemärkelse var när en kille i kön till lokala puben tyckte jag såg polsk ut. Jag svarade ju givetvis att jag var det och lurade honom fetare än vad uramerikanen någonsin kommer bli att jag kunde snacka polska. Jag blajade på jiddish om allt möjligt och denna tragiska alkoholförgiftade människa gick på det stenhårt. Det var höjden av absurdum och nirvana för jag garvade mig hela den kalla vinternatten hem...

Todays doing har hittills varit fika med tre bedårande varelser och en träff med Petter som ja kommer sakna jättemycket när han åker till Barcelona. Om jag inte hade älskat sommaren så mycket hade jag inte kännt den ångestkänslan jag har just nu om att det kommer gå mot kallare tider. Månna suckar när jag nämner mina fasor men det skulle kännas som om man direkt efter har kommit ur en vinter ska in i nästan. Sommaren har för fan precis börjat!

Nu stundar mat och sen en öl på söderport med Jossan. Det blir fint för jag har lust att lapa liv...