Mental ohälsa är vanligtvis en smärre bieffekt av läsandet i Lerans blogg. Är detta en risk du är villig att ta så tänker Leran personligen inte ta ansvar för någonting relaterat till biverkningarna av denna blogg.
Jag älskar moster. vill bara göra världen medveten om det.
jag och sofie stormar in, helt oanmälda och utan respekt för att moster kanske har bättre saker för sig, och hon tar emot oss med öppna armar (bokstavligen eftersom att moster är en ganska kramig människa).
hon säger "kom in!" och frågar om vi vill ha te. jag och sofie är inte sena att tacka "ja" för att sedan slänga av oss skor och väskor över hela hallen. Moster hade gjort iordning ett gärstrum för en tid sen, som jag inte sett förrän jag och sofie stormade hennes hus. hon frågade när vi skulle komma och sova över i gästrummet, på detta svarade jag "när kan jag flytta in?". lustigt nog svarade hon "när du vill" (som sagt, jag älskar moster).
Moster och thomas har ett väldigt kärleksfullt äktenskap. Moster sliter med plugg, barn, hus och hund. thomas kommer hem efter jobbet och frågar var maten är, för att sedan klaga på att ingen tagit in tidningen. han ansåg sig själv vara jätteduktig när han släppte...
Visa hela (1 kommentar)
Nu får det vara nog. Jag mår så sjukt dåligt, och nu har jag kommit underfund med varför.
inte en jävel i min umgivning pratar med varandra. micke skriker, mamma gråter, pappa predikar moral, nicklas bryr sig inte och jag är på tok för svag för att göra något åt saken!
är det verkligen konstigt att jag inte orkar? i flera år har jag levt med det här. på senaste tiden har jag försökt säga ifrån, försökt få någon att börja prata om vad som egentligen är fel. inte en jävel lyssnar. och resultatet är att jag sitter här, gråter och skriver om vartannat, som nåt mentaloffer. jag vill inte vara ledsen eller konstant orolig för hur familjen sakta men säkert glider isär samtidigt som jag bevittnar hopplösa försök att hålla den kvar. men jag misstänker att om jag slutar bry mig så kommer den att falla ihop med en gång..
Få mig att tänka på nåt annat...
Visa hela (3 kommentarer)
Vem, i sitt rätta sinnestillstånd, skulle åka 10 mil för att gå på fest!? VEM?
jo, en alkoholiserad norrlänning som jag promt måste vara smått besläktad med. det är klart att det är mina avlägsna släktingar som är mentalt instabila! Håkan var människans namn. han är någon form av kusin till min far och bjöd med både mig och nicklas på fest i överkalix. "det är bara 10 mil" sa han. (BARA TIO MIL!?). visst har jag alltid vetat att norrlänningars avståndsuppfattning är en smula off, men 10 mil är ju bara löjligt. som till stan fram och tilbaka. och fram. och lite till.
men eftersom att alternativet var att bli tvingad att dansa med ännu fler avlägsna släktingar (i pensionärsform) så framstod överkalix som ett ganska lockande alternativ. så där satt jag, nicklas, håkan, andré, joel, markus och jocke (ja, sju pers) i en bil.
vägen dit var relativt smärtfri, om man bortser ifrån att det inte är direkt bekvämt att sitta snett och halvt nermosad på golvet. på vägen...
Visa hela (1 kommentar)
Torsdagen den 4e januari 2007
Denna dag skulle till största del ägnas åt att bila upp till farmor och farfar. farmor, den underbara människan, hade dock inte en aning om detta.
Efter att ha vaknat klockan 00.34, 01.17 samt 02.56 bestämde jag mig för att gå upp och göra frukost. vi skulle sitta i bilen och vara klara att åka senast klockan 04.00. efter frukosten tog jag min väska, min kudde, min tandborste och min citatbok och begav mig ner till bilen. framsätet för min del eftersom att nicklas blev på ytterst dåligt humör vid tanken på att behöva sitta fram, han hävdade att det var en fysisk omöjlighet att sova i framsätet på en bil. jag klagade däremot inte då sätet gick att fälla bak i nästan liggande ställning och det fanns gott om utrymme för benen. detta i sin tur ledde självklart till att nicklas ville byta efter halvvägs, men det kunde han fetglömma eftersom att han var dum nog att ge upp platsen från början. Nicklas somnade muntert efter att ha satt i sig ett...
Visa hela (0 kommentarer)
Året är så gott som slut och inga av nyårslöftena har man lyckats hålla.
Jag har funderat ut att man lika gärna kan strunta i nyårslösten oh börja med gammalårslöften istället. dvs: löften man själv hittar på några timmar innan tolvslaget och säger att man ska hålla året ut. på det sättet behöver man ju inte hålla sig till det i mer än några timmar.
Tolvslaget. meningen är att man ska kasta ut och glömma bort allt dåligt som hänt under året och börja på ett oskrivet blad. helst ska man även kyssa någon på tolvslaget (vet ej varför folk kom på den trenden. är kyssen med en komplett främling så är det kanske inte det bästa sättet att börja det nya året på).
men traditionsenlig som man är (när andan faller på) så är det väl i sin rätt att önska alla ett gott nytt år och en fortsatt trevlig fortsättning.
The End of 2006!
Visa hela (0 kommentarer)
Jag vill inte hem till mor.. vill inte ha medlidande för det är mitt eget fel ifrån början.
Alla människor har en gräns för hur mycket kritik de orkar höra.
detta handlar inte enbart om kritik riktad mot mig, för den förtjänar jag.
när man konstant måste lyssna på indirekt kritik mot alla andra människor, ofta för saker de inte själva rår för, så står man inte ut hur länge som helst.
jag kan trycka ner mig själv för att få kritiken mot andra att verka mildare. jag kan, och jag gör. men till slut står man där och får saker slängda i ansiktet som man redan är medveten om och som man egentligen inte förtjänar..
Detta kan inte på något sätt användas som ursäkt för mitt uppförande eftersom det ärjag själv som väljer hur jag hanterar situationen.
om jag spelar passiv så gör jag varken rätt eller fel.
Jag låssas som att jag inte bryr mig, enbart för att jag inte orkar bry mig.
Skulle jag börja bry mig om och försöka rätta till alla fel så skulle jag...
Visa hela (0 kommentarer)
Att jag inte kunnat se
Jag kan typ inte fatta de
Det är för fan den första gång jag ser dig (oh oh)
Du är ett ascoolt tidsfördriv
Ja, du är horan i mitt liv
Som en blixt från himlen, vad är det med mig? (oh oh oh)
Jag tror jag har varit blind fram till idag
Då du plötligt såg på mig och sa-a-a:
'Fuck off and die
Du är för ful för mig, och din morsa går för en hunding'
Du sa det rakt i mitt fejs (oh oh)
Vad vill du ha?
Baby, jag står här som en nörd i ett moln av förundring
för jag vill va i din space
Det känn fan hel jävla vildt
Tänk all tid som jag har spillt
Du är allt jag vill ha, jag tror jag blitt omvänd (oh oh)
Och plötsligt så står jag här
Nu kan jag se vad fin du är
Och jag blir jävligt pisst om du har en boyfriend (oh oh oh)
Jag bara hoppas på att du vill va min tjej
För du är en mother-fucking fresch ---- så kom och säg till mig:
'Fuck off and die
Du är för ful för mig, och din morsa går för en hunding'
Du sa det rakt i...
Visa hela (5 kommentarer)
Jag har egentligen all anledning att oroa mig för precis allting. men på något skumt plan har jag en känsla av att allt kommer ordna sig. jag borde inte vara berättigad att känna så, men det gör jag.
Okej, jag ska flytta till ett ruckel (inga sovrumsväggar och ingen som kommer gå med på min önskan att placera en brandstång ner till hallen), min familj är splittrad, mor har fått för sig att hon ska börja läsa min blogg (vilket på en hel del sätt hindrar mig ifrån att skriva precis det jag känner för), en av mina vänner dejtar min bror (jag bara väntar på att komma ut i köket en morgon, se människan vid köksbordet, tuggandes på en rostmacka, och sedan behöva fråga varför hon går runt o min morgonrock), jag har skoljobb hängande över huvudet och ingen inspiration att ta tjuren i hornen och få dom ut vägen.
Nu när jag läser igenom det igen så framstår det hela som ganska roande, och det är väl egentligen så jag uppfattar det för tillfället. jag antar att det...
Visa hela (3 kommentarer)