Linda Lustlig

Är det någon skillnad mellan det man säger och det man tycker? Får man tycka vad man vill? Är det lämpligt att tycka vissa saker om man har en viss roll?

I Sverige har vi yttrandefrihet, tack och lov! Vi får enligt lag inte straffas för det vi säger, hur knäppt och avvikande det än är. Och det är väl tur, oftast. Jag håller med om att man får tycka vad man vill, men att det kan vara mindre lämpligt att ha vissa roller eller yrken om man tycker vissa saker? Några exempel: Är det lämpligt att vara domare för brottsmål om man tycker att brott är ok? Är det lämpligt att jobba på dagis om man tycker barn är sexiga och sexuella varelser? Är det lämpligt att arbeta som polis om man tycker att personer med utländsk härkomst (då kanske framförallt från vissa områden) är mindre värda än andra?

Nej, det tror jag alla är överens om. Men sedan blir det svårare. För hur vet man vad någon tycker? Det är kanske inte alltid personen skriver det i sin ansökan till ovanstående jobb. Ska man fråga personerna? Hur många är det som då skulle medge sina åsikter?

Det har skrivits mycket om poliserna som använde ord som apa och blattejävlar vid kravallerna i Rosengård. Och debatten rasar över huruvida det bara var ord som poliserna använde i ren frustration, eller om det ligger någon form av djupare åsikt bakom dem. Jag vet inte - jag var inte där, jag är inte psykolog med kunskap om hur man bedömmer sådant och jag känner inte personerna i fråga. Men jag vet att på min arbetsplats försöker vi ha nolltollerans mot ord som "mupp", "skröppel", "invalid". Ingen skulle drömma om att kalla någon av våra besökare detta, oavsett hur frustrerade vi skulle vara. Däremot kan orden förekomma i ordväxling mellan två personer, i grabbig "handikappidrottar-anda". Men det möts oftast av nolltollerans av andra inblandade. Så borde det vara även inom polisen med sådana negativt laddade ord. Nolltollerans.

I min värld är det så att de personer som har mest fördomar, är de som vid en direkt fråga säger sig vara fördomsfria. Och dessa personer är också de farligaste, då de omedvetet i sin vardag gör val som baseras på sina omedvetna fördomar. Att dessa personer har fördomar märker man först på deras ordval, t.ex. "de där utlänningarna" tycker jag är ett utmärkt exempel på hur man i ordval visar att man ser skillnad på folk och folk. Tror du att en chef som säger så någonsin skulle fundera över att kalla Abdullah på anställningsintervju?

Skrivet av LindaLustlig, 2009-02-06 10:57