En bra gratis blogg
Lista bloggar Om Bloggis
Skapa konto Logga in

Linntussens bloggis

Livets hårda slut

18.20 ikväll! Hejdå älskade farfar!

Har inte fattat det själv än.
91 år gammal blev han ändå, världens bästa farfar.
Men nu är all jädrans oro över, man visste aldrig hur han mådde där borta.
Men jag är glad att han var där han var, och att det hände så fort.

Tänker tillbaka lite, på tiden förut.
När vi växte upp, och farfar var sådär pigg.
Skötte allt där hemma. Blommorna, krattade grusgården, klippte gräset och häcken runt huset. Farmor och farfar var det där lyckliga paret.
Ja, ni vet, sånna där äldre människor, som älskar varandra livet ut, som bor på en fin tomt i ett fint gult hus, och är pigga som få för sin ålder. Och alltid, alltid är glada.
Ni vet, min farfar, han var en såndär mysig farfar, som vi barnbarn var ute och fiskade med på sommaren och var hemma hos och badade i tunnor och farfar tog kort.

Farfar har liksom alltid funnits.
Men allt har gått så fort, och senaste tiden var besöken
till sjukhuset tätt intill varandra med jämna mellanrum.
Oron har varit som en klump i magen.
Och man har alltid tänkt att det vore bäst om han bara fick somna in.
Men ständigt har han piggnat till och kommit tillbaka, löst korsord ena dagen, medan han nästa dag inte visste vart han var.
Men nu har det vackraste och mest godhjärtade farfarn i världen somnat in
och ser förhoppningsvis ner på oss kvarlevande och vakar över oss.
Det tror i alla fall jag på. Eller det är jag säker på. Sen får farfar leva vidare, i en annan skäl och börja ett nytt strålande liv. Det här är inte slutet på allt.

Kommer aldrig glömma vem som gav mig smeknamnet i släkten.
Tuffhild, Tufflan
Medan han inte kände igen andra, så kände han alltid igen mig,
och hans leende så fort jag kom dit värmde mer än solen en sommardag!


För mig kommer du alltid vara kvar.
För mig kommer du alltid finnas kvar i mitt hjärta.
För mig kommer du aldrig försvinna.
Käraste farfar, din tuffhild och bästa barnbarn kommer alltid älska dig!



I know your'e there, somewhere..


Skrivet av Linntussen, 2006-11-08 22:01

Älskade Linn.
Det är jäkligt jobbigt sånt här!
Vet att man inte i början förstår vad som hänt men man märker ändå att en stor del av en själv saknas. När man väl märker det som hänt så kommer allt på en gång.
Du ska veta att ja finns här om det är nåt.
Så jävla drygt att livet ska tas från dom finaste människorna först.
Jag har bara träffat din farfar några gånger men man såg verkligen i hans ögon hur han sken upp när du kom å hälsade på.
Minns du den där låten med Lonestar som du fick av mej förut när din mamma var i Kina?
Jag tror verkligen att det är så som dom sjunger i den låten.
Även om din Farfar inte finns hos dig fysiskt så finns han ändå alltid med dej & vakar över dej. Kanske låter as töntigt jag vet men så brukar jag tänka.
Din farfar måste ha varit den lyckligaste mannen i världen med en sån familj och släkt han hade... & Världens finaste barnbarn. Älskar dej Linntussen!

Skrivet av Jen, 2006-11-08 22:13

Kommentera:

Signatur:
Skriv här:
Vad heter Pippis författare i förnamn (stor första bokstav)?