En bra gratis blogg
Lista bloggar Om Bloggis
Skapa konto Logga in
LitenDrean

LitenDreans plejs

LitenDrean är jag
klurar på liten värd o stora saker
massa tankar i huvet
måste ut o se, höra, skriva, läsa, ge o ta
vill dela liten värd o dom stora sakerna här.

Befinner mig i ett konstigt stadium av sömnbrist, mörkt-bröd-med-smör-och-ost-orgier, jetlag som gör att jag vaknar jättepigg mitt i natten och håller på att falla ihop av trötthet på eftermiddagen, kontaktskapande eller återknytande snarare, med vissa "riktiga" vänner, minnesfragment som ständigt flyger förbi och en tomhetskänsla efter min ständiga följeslagare och helt enkelt andra hälft miss K som så bryskt rycktes ifrån mig på Arlanda. En mystisk kyla och ett otäckt mörker omger mig ständigt på ett närgånget och oönskat sätt. Frågor frågor frågor från alla håll och kanter, jag tänker tänker febrilt och hittar svar men känner ingen tillfredsställelse i dem eftersom de inte låter som verkligheten när de kommer ur munnen, som en ful vanställd groda. Ingen förstår, eller?! Tittar o tittar på kort o letar bland mina minnesbilder och allt är så tydligt men känns ändå som en overklighet långt bort som inte går att ta på men som är eller var nog så påtaglig...

Skrivet av LitenDrean, 2006-12-21

Visa hela (0 kommentarer)

var är du, kära resfeber? borde du inte komma snart, göra mig alldeles nervös, med ångestklump i magen. För hur tråkigt o vanligt den än kan vara annars, så saknar man ju faktiskt vardagen när den inte finns tillgänglig. Vardagen innehåller ju allt jag hittills känt och håller kär. Mina sysslor, min säng, skolan, maten o vännerna dom kära! Hur klarar man sig utan allt det? Det är ju alla dom sakerna och mycket mer vanliga saker som håller ihop mig och mitt liv. Som gör att jag är just den jag är på nåt mystiskt sätt. Och så vänder jag frivilligt upp och ner på allt det och ger mig iväg, lämnar allt kärt där hemma och ska utforska, upptäcka, se, känna, höra... nytt överallt! Oh, spännande och otäckt på en gång. Längtar och saknar. Livet är nog motsägelsefullt och jag likaså.

Oh, det är denna vy och mycket mer som jag ser fram emot att njuta av hela hösten. slippa alla kala träd, gråa regnperioder och slit i skolan. mm.. soooft. ...

Skrivet av LitenDrean, 2006-09-19

Visa hela (1 kommentar)

åh.. suck o fy.. nu ger jag upp. Har alltid varit en fånig romantiker som trott på klyshor som att "kärleken övervinner allt" och så vidare... Det har känts så bra och jag har alltid tyckt att andra som har massa listor o kriterier och önskemål på sina val av pojkar o flickor har låter så obotligt tråkiga och oromantiska. Hallå... tänk inte så mycket.. känn bara, har jag tänkt. För kärleken är ju stark och den är inte något som går att leta efter eller räkna ut var man finner den.. den ska bara komma. Pang BOM, o så blir man kär. Precis så som det var när jag träffade min underbara Prins. Det var inte min plan att hitta nån och vi var väldigt olika inom alla områden, men han blev mitt allt. I tre år har jag älskat den mannen, och jag vet att den kärleken kommer att vara för evigt. Tyvärr tyvärr för alla romantiker (eller fd. kanske som jag) räckte det inte med kärlek. Jag förstår inte varför, hur det kunde gå så fel. Efter allt vi sagt o gjort, alla...

Skrivet av LitenDrean, 2006-07-25

Visa hela (0 kommentarer)

Tomt! De kala väggarna, ekot som studsar mellan flyttkartonger och övergivna dammtussar speglar på något tragikomiskt sätt den känsla som växer inom mig just nu. Allting har bara gått för fort, det hände så mycket som ställde till mina nogranna planer, och därför fanns inte tiden för eftertanke och begrundan förrän det var för sent. Det var stress o hets, deadlines och uppgifter som skulle klaras av och ut. Ovissheten tog musten ur den sista falnande glada energin, och slutspurten blev inte vad den borde. Uppifrån ser vi nog ut som små råttor som bara springer runt runt och jagar målet. På vägen missar vi tyvärr allt det som egentligen är värdefullt. Alla har jobbat så hårt för att bli godkända på en tenta, eller att kunna lämna in en uppgift i tid, att fixa jobb och pengar och annat "livsnödvändigt" att det som hjärtat slår för faller i skymundan. Tillslut tappar man nästan fotfästet, man har ju glömt bort vad som är viktigast. Det som ger mig ork och kraft att...

Skrivet av LitenDrean, 2006-06-06

Visa hela (1 kommentar)

oh.. bara några timmar kvar till årets fest. förhoppningsvis i alla fall, förväntningarna är ju stora, mycket folk, musik och fylla.. det kan ju alltid gå snett.. som vi vet av erfarenhet.. men som sagt. kul ska d bli! :) Skönt att få fylla öronen med halvtaskig covermusik, ramla runt o knuffas o skuffas och omfamnas av okända dofter och ansikten. Bara veta att ett års hårt slit snart är tillända, att sommaren hägrar med allt underbart den för med sig, men även dränka sina sorger över de underbara älsklingar man kommer att se alldeles för lite av under några omvälvande månader. Det är väldigt motstridiga känslor. Längtan, tillförsikt och nyfikenheten inför det nya är stor. Men samtidigt känns det lite sorgligt, man inser hur fort tiden går, att nära vänner snart kommer finnas alltför långt bort, livet går verkligen fort. Men jag tänker att varje möte, varje människa, plats och situation har en stor roll i vem jag är och blir och att man aldrig kan glömma någon...

Skrivet av LitenDrean, 2006-06-03

Visa hela (1 kommentar)

Någon vände upp och ner på mitt liv. Trodde jag hade kontroll och hade tänkt på det mesta. Men ändå lyckades denna någon vända på allt. Förutom personlig kris som tog all energi och ork kom detta som mos på gröten, eller vad man brukar säga. Sommaren såg lovande ut, skulle ju till Norge och städa på så lyxigt hotell och simma i ån, rida på hästar, lära känna alla trevliga folk och bo trångt med söta K. Vi skulle dra in CASH för att sen göra ännu mer roligheter. Den där livsresan till Asien som alla pratar om. Japp, just den hade vi också tänk oss. Det passade liksom våra liv, vår längtan är stor och Asien kallar på just oss den här gången. Hade till och med förberett mig på alla tråkigheter och besvär för att inte låta något komma som obehaglig överraskning. Var helt medveten om att jag skulle tvingas vara ifrån min älskade M, alldeles för lång tid. Visste också att alla vänner, utom söta K förstås, skulle vara långt bort o leka allt roligt sommarbus...

Skrivet av LitenDrean, 2006-05-17

Visa hela (1 kommentar)

Tänk att något som gör så ont och är så smutsigt o jobbigt kan vara så otroligt roligt. Jo, jag snackar ju förstås om volleyboll, favvosporten nr 1. Det ger så bra blandning av social samvaro, lekfullt bus i sanden och allvarets hetta när man bara måååste vinna. Spänning och fascination att se vems handleder som svullnar mest också. Trots att ny kurs just har börjat och stressen tar nytt grepp samtidigt som högen med böcker hela tiden växer på skrivbordet så kan jag inte låta bli att bara njuta. Det finns ingen härligare tid på året än den som är just NU. Låg i parken i 6 timmar idag och pluggade, vilken underbar kombination av nytta och nöje. Att sen få avsluta dagen med lite lek gjorde nog dagen fulländad. Kan tyckas att mina krav på livet och tillvaron inte är så stora, men måste dom vara det? Kan man inte få njuta av det lilla ibland, utan att bli anklagad för att vara utan ambition och äventyrslusta? Va, sluta nu!

Hade ett trevligt samtal med en...

Skrivet av LitenDrean, 2006-05-09

Visa hela (1 kommentar)

Vilken härlig helg, känner mig alldeles lycklig. Allt började så fint med att jag och min prins tog på oss finkläderna, vevade ner rutorna och med härlig musik och solbrillorna på, körde iväg mot nyköping. Målet var SSAB's företagsfest, men innan dess gjorde vi ett stopp på en liten förfest som var mycket trevlig. Det är alltid trevligt att träffa nya människor, men det betyder lite extra när jag vet att det är vänner till M o som han gärna umgås med. Då vill man ju göra gott intryck o gärna gilla läget själv.. hehe. Men det gick som smort. Vid sju började de stora festligheterna. Det bara vällde in folk, tror det var upp mot 2000 där under kvällen. Lite kaos i början att få ordning på alla, men vi fick blomkrans o fördrink att lunga nerverna med. Kvällen gick fort sen, mat och underhållning, toaköer och lite vin om vartannat. Roger Pontare, Pernilla Wahlgren o Maria Möller som Carola, Tina Thörner, Cher m.m. roade oss o vi hade riktigt skoj. Ändå var väl vi unga...

Skrivet av LitenDrean, 2006-05-07

Visa hela (0 kommentarer)