Lundholms bloggis
Valborg då...
Hände inte så mkt igår faktiskt. Jobbade till tolv inatt sen åkte jag hem...
Nu är jag långledig tills på måndag och det är så underbart!!! :)
Har tänkt massor nu när man fått reda på att mitt kära ex har vart otrogen mot mig, samma kväll som vi hade sex och han sa att han älskade mig så mycket.
All min ilska har gått över till besvikelse. Han säger att han inte ville berätta för han skämms så mycket och det ska han göra med all rätt. Grät i två timmar för det jävla svinet när jag fick reda på de! Så jävla patetiskt egentligen, men man kan inte rå för vem man tycker om.
Har tänkt mycket som sakt och jag vet inte vad det är med mig för egentligen så ska jag ju hata honom, men jag vill bara ha tillbaka honom just nu. Saknar honom så jävla mycket och det gör så jävla ont just nu! Vill bara få krypa upp i hans famn och han stryker mig över håret och säger att allt kommer bli bra! Vet inte vad jag ska göra faktiskt... Vill bara ha tillbaka honom tror jag. Har så jävla ont i hela kroppen för jag har förlorat honom, men egentligen så ska jag ju tänka att han har förlorat mig, men jag kan inte tänka så. Det gör för ont att ens tänka att vi inte är tillsammans längre!
Han är min trygghet och jag vill ha tillbaka den! Vet inte vad jag ska göra heller...
Vet inte vart mina känslor kommer ifrån, men det är riktigt jobbigt eftersom han är ett svin, men jag vill bara få ha honom hos mig, få krama honom etc. Känna mig trygg igen. För just nu så känns det som om jag är ett litet barn som tappat bort sin mamma. Känner mig så liten just nu och jag vet inte vad jag ska göra för att ta mig upp igen.
Alla runt omkring mig säger allt för att hjälpa mig, men finns inget som kan ändra på hur jag tänker. Allt är bara så jobbigt just för det känns som om jag vill ha tillbaka honom. Men även om jag vill ha tillbaka honom så kan jag inte de för han vill inte de eftersom han gjort de han gjort. Har så mycket jag skulle vilja säga honom, men det känns fel att åka hem till honom nu. Vet inte varför, va ju hemma hos honom den dagen jag fick reda på att han strulat med en annan.
Hatar att jag är en sån människa som tror det bästa om alla och att jag kan hjälpa alla även fast jag inte kan det. Jag vet ju om att jag inte kan hjälpa alla här i världen, men ändå så ska jag vara så jävla blåst och tro att jag kan ändra på någon! Fattar inte varför just jag skulle bli sån här! Förstår inte varför jag måste falla för helt fel killar! Bara svin som gör mig ledsen! Jag gör liksom allt för den jag är tillsammans med! Går in med hela min kraft i ett förhållande, men alltid att de ska skita sig! Orkar inte ha det så! Vill bara träffa någon som är som jag, vilket är ganska mycket att kräva från någon, men va fan ska jag göra?!!!
Sen gör jag alltid samma sak när jag blivit dumpad, hittar en ny kille som kan ta bort allt ont sen blir han kär i mig, men inte jag eftersom han bara fanns där för att jag skulle glömma och då skiter de sig igen...
Orkar inte mer och ännu värre är att min mens är försenad...
Va fan ska jag göra???!!
Jävla liv man har egentligen... Helt jävla patetiskt och meningslöst...
Skrivet av Lundholm, 2008-05-02 01:27
Kommentera: