malott - här visar jag känslorna..

Kanske var jag bara mej själv som liten.
Det var då man vågade vara sej själv utan att andra brydde sej speciellt mycket.
Att allt blir så svårt genom att andra gillar en, jag menar. Man vill inte krossa någon annans hjärta så som ens eget hjärta förut blivit krossat.
När man älskar en människa så mycket som jag gjort kanske man aldrig kommer ifrån det.
Att älska familj, vänner o släkt är inte allt för enkelt det heller, men det är inte på samma sätt. Att se en människa glad när man är i dess närvaro blir man glad.. oftast.
När jag ser att du blir glad av mej i din närvaro och när jag märker att du inte vill lämna mej & vill få tiden att stå stilla, blir jag bara ledsen. Ledsen att jag någon dag kommer göra dej besviken och lika ledsen som jag varit på någon annan kärlek.
Denna kärleken är inte samma kärlek som när jag var liten. Denna är Stor & Seriösare än jag någonsin trott att den skulle bli.
Du är en sån lite människa med ett så stort hjärta.
Du får mej känna mej vacker, snäll o rolig på samma gång. Inte alls så värdelös som man kan känna sej.
Om jag nu ska berätta för dej vad jag känner, kommer du då känna att allt var förgäves & att du inte är den vackra person du är?
Så som du känner för mej, känner jag för ngn annan.
Så som du talar till mej talar jag till någon annan.
Jag har känslor för ngn.
Det är ngt så grymmt fruktansvärt hemskt & jag vill inte att du ska känna dej lika dum och jävlig som jag gör.
Människan jag har känslor för, börjar försvinna bort.
Jag kände att hans närvaro var underbar men det tog mej tid att förstå att det var han jag älskade och inte hans vän. Han var så mycket vackrare än jag föreställt mej och han var snäll & rolig och han lyssnade när jag talade. På samma sätt som jag ser honom ser du mej. Det är hemskt. Jag känner mej som den hemska människa som ska göra en människa ont, så som andra människor jag hatat efter allt ont dom gjort mej. När dom inte förstått vad dom betytt för mej. Dom som gjort att jag sett dom som dom hemskaste människorna i världen.
Se mej inte som hemsk. Se mej som en människa med känslor för en annan. En riktigt bra vän bara.

Att jag älskade dej så mkt från början förstod ingen. Bara en enda människa såg igenom masken och det var en av mina bästa vänner. Det var dig dom syftade på från början. Du som verkade visa mest känslor för mej. Nu är det som ombytta roller. Jag vågar inget säga. Har inte sett dej på över två veckor och imorgon ska vi mötas igen. Det kommer inte vara lätt men jag ska spola fram tiden så dagen snart är över, om jag ens startar en skoldag imorgon. Allt blir för mkt ibland och då orkar man sig inte igenom. Jag är i den perioden nu. Där ALLT är jobbigt. Nu tror jag att du är borta & det är inget liv att leva med då.

Skrivet av Malott, 2006-11-05 20:24