Amandas blogg
Slutet
Det var det.
Jag tycker ju om dig fortfarande. Men det är inte samma längre. Vilket vi visste, vilket vi agerade på, vilket var sorgligt, vilket jag kommit över nu när jag trivs med tillvaron igen.
Det var mycket som jag trivdes med. Sen dök det upp en massa saker jag absolut inte trivdes med.
Jag ville bara inte lämna utan att verkligen veta. Vi vet båda. Verkligen. Varför.
På lite olika sätt men ändå.
Ibland målar jag upp en bild av att vi knappt kände varandra. Men så var det ju inte. Vi spelade bara inte på alla varandras strängar, för vi kunde inte. Jag kunde inte göra dig sådär glad som du kunde vara med dina vänner, och du var inte så speciell efter ett tag. Ingen regnbåge i mitt tankesystem, bara nån att anpassa sig efter.
Det kan mycket väl vara så att jag inte är riktigt klar, att jag inte vet riktigt vad mellan oss som inte fungerade för mig. Men jag vet åtminstone att det inte höll. Åtminstone det.
Jag har förstått att jag är känslig till den grad att jag behöver ta hänsyn till känsligheten, och jag lyckades väl inte uttrycka allt det till dig för att jag inte ville att det skulle vara så, utan tog det inåt istället. Nu när jag accepterat att det är så har jag lyckats bättre. Resten får jag klura på.
Om jag gör mig själv till ett problem nu så vore det som att underkänna min fria existens. Jag är den jag är just nu och det är så och det får vara så. Jag kan bara försöka att göra annorlunda hädanefter.
Skrivet av Manduss, 2017-08-10 18:58
Kommentera: