En bra gratis blogg
Lista bloggar Om Bloggis
Skapa konto Logga in

Micha will

Absolut ingenting.

Jag är så trött. Egentligen mår jag väldigt, väldigt dåligt just nu, men jag orkar inte titta under ytan längre. Jag vill ha någon att prata med men jag orkar inte prata. Jag orkar inte tänka. Jag orkar inte ta studenten.

Jag har inte gått till skolan på, vad blir det, tre veckor minst? Det blir svårare och svårare för varje dag som går. Jag orkar inte och jag vill inte. Kan inte vara ensam heller - är knappt hemma alls numera, bara med Charlie hela tiden. Jag är rädd för att vara ensam, då har jag bara en stark , äcklig obehagskänsla i hela kroppen (som nu).

Jag har så mycket kvar att göra men jag orkar inte. Jag orkar inte engagera mig och jag orkar inte bry mig. Jag vill gråta men jag orkar inte det heller.

Jag vet inte vad jag ska göra. Jag orkar inte skärpa till mig och det är bara några veckor kvar. Jag vill inte plugga alls, jag skiter i det, låt mig jobba på nåt skitställe resten av livet istället för jag VILL INTE. Inte nu, inte här, inte mig.

Erik...

Skrivet av Micha, 2008-05-26

Visa hela (0 kommentarer)

Jag vet inte riktigt exakt något alls.
Tanken jag har i mitt huvud känns som ett svek på nåt sätt, men hon behöver må bättre. K tycker att jag ska gå till Y, berätta, ge länken till Sandys blogg så hon kan förstå för att jag inte ska handskas med det här, tycker K.

Jag känner mig ensam och saknar Lovi, saknar henne så jävla mycket. Och Erik. Jag vill inte vara kär i honom längre men det är jag.

Skrivet av Micha, 2008-04-19

Visa hela (0 kommentarer)

Vet inte riktigt vad jag ska skriva. Allting flyter på, jag mår inte speciellt dåligt men inte spektakulärt bra. Ska kanske ta det i någon slags ordning..

Först, min dator gick sönder, eller snarare slutade fungera, därav att jag inte skrivit något på länge. Den fungerar nu, för att pappa bytte grafikkort. Vet inte hur grafikkortet kunde ha orsakat en sådan enorm störning, men det gjorde den.

Meuwcon var underbart och förjävligt på samma gång och jag har något slags underbart love / hate relation med konvent känner jag. Min nördjävel är numera Erik och håller på och funderar på vad han vill, vad han klarar av och så vidare, samtidigt som hans skolarbete blir allt tyngre så jag känner nog att jag inte kommer få något svar väldigt snart.
Men det vi gjorde på Meuwcon... wow. Jag hade saknat sånt, men inte visste jag att jag saknat det så mycket, bara att bli berörd och ligga i någons famn med känslor överallt. Åh, vad jag saknar honom. Åh vad jag hatar att han bor...

Skrivet av Micha, 2008-02-22

Visa hela (0 kommentarer)

Jag känner mig oförstående och idiotisk.

Finns så mycket jag borde göra men jag gör ingenting. Jag kunde spenderat morgonen med att skriva manus, eller måla pistolen. Istället satte jag mig och spelade Zelda och göra ingenting på pappas dator. Min egen är helt ur funktion nu, litet av en ångestfaktor då alla mina referensmaterial finns på den, för att inte tala om det halvskrivna manuset. Jag borde ha skrivit färdigt den för länge sedan.

Det går inte riktigt att förklara hur jag känner just nu. Jag är trött på allt och praktiskt taget alla, orkar inte med skolan för då måste jag tänka, orkar inte med jobbet för då måste jag göra saker men hellre jobbar jag än går till skolan för hellre mekaniskt robotarbete än tankeverksamhet och håltimmar.

Inte för att jag gick till skolan idag. Ska om typ en timme, måste på teatern, men jag vill verkligen inte. Vill sitta hemma och leka halvemo typ.

Träffad Mrs Siskind igår, min gamla bildlärare. Middag hos henne, jag...

Skrivet av Micha, 2008-01-21

Visa hela (0 kommentarer)

Jag drömmer så konstigt. Inte läskigt, inte så, men de är så verkliga trots att de är absurda att jag vaknar och tror saker.
Bara för ett exempels skull kan jag säga att jag inatt drömde att det låg skalade potatisar i kylen i en fryspåse. Jag vaknade, duschade och gick till kylen med tanken att lite stekt potatis, det vore gott, och jag kan använda de där potatisarna jag såg. Men där fanns ju inga potatisar, trots att jag viste att de låg där.

Det är bara ett exempel, och inte särskilt absurdt, men de är mycket, mycket värre egentligen. Ibland är det läskigt också. I vilket fall vaknar jag med en känsla av obehag för att jag inte vet exakt vad jag har gjort och vad jag inte har gjort. Verkligheten flyter isär lite och blandas med drömmarna, så verkliga är dom.

Jag vill bara få sova och vakna ordentligt utan att ha konstigheter hela tiden.
Jag vill ha ömhet. Jag förstår inte varför det inte fungerar med Charlie, men ändå gör jag det. Jag vet inte om andra...

Skrivet av Micha, 2008-01-16

Visa hela (0 kommentarer)

Jag kan vara en hemskt, HEMSKT krävande människa. Jag skulle nog aldrig kunna vara vän med mig själv.

Jag är också jävligt glad att jag inte gett ut den här bloggen till någon, på ett sätt. Att jag skriver, trots att jag vet att ingen jag känner, ingen jag bryr mig om kommer läsa, är mycket för mig. För jag vill ändå tänka, tycka och tro att jag blivit lite bättre på vissa avseenden de senaste fem åren.

Att jag inte kräver uppmärksamhete lika mycket. Att jag är lite mer förstående. Jag vet att jag blivit en sämre lyssnare, men... Jag vet inte.
Jag önskar jag var som Joe. Jag verkligen beundrar henne för den hon är. Hon är stark, står för sig själv, blir inte rädd utan har hon bestämmt sig för något ska det bannemig bli på det sättet.
Känns sjukt, att jag beundrar min lillasyster och vill vara som henne.

Nu sitter jag här och gör ingenting, trots att jag skulle plugga. Eller skriva på manuset. Bara göra någonting, inte sitta och ingentinga.
Kommer...

Skrivet av Micha, 2008-01-15

Visa hela (0 kommentarer)

Skiftet har skett och det är nytt år. Mitt sista år som barn, även om jag fyllt vuxen. För efter den här terminen har jag inget mer. Inga mer lov, för de ersätts av semesterledighet. Det är dags att sluta vara barn på det sättet.

Och det nya året har väl börjat sådär. Jag mår bättre än förra årsskiftet men de ångestattacker jag får är starkare. Häromdagen bet jag nästan igenom huden för att inte skrika, för att inte skära. De är få men så otroligt starka att det känns som om jag ska dö när jag får dem.

Just nu är jag stressad. Skolarbeten, att regissera i teatern, skriva om manuset, jobbet känns som det går i helt fel riktning, och sen ska vi inte tala om Meuwcon. Mindre än en månad kvar nu... Lyckligtvis har vi i alla fall allting på plats, det är bara finslipningar som behövs för BattleGround och för min cosplay är det inte mycket, jag måste bara släpa arslet ut sanden och GÖRA det.

Jag är rädd för vad det här året kan ha i sitt sköte. Jag...

Skrivet av Micha, 2008-01-13

Visa hela (0 kommentarer)

Jag överlevde helgen och lyckades hjälpa.
Men hur jag än gör så förstör jag ändå i slutändan.

Jag har satt mig själv på gränsen. Jag har skrivit till henne. Charlie sa att det var värt ett försök, jag har velat ett tag, Charlie sa att det var värt det.
Jag vet inte om jag håller med. Var det värt att få upp mina förhoppningar, mitt hopp på det sättet? Ett ord, ett endaste ord, och jag kommer fråga om jag får bjuda på ett glas vin och prata med henne. Den nobben är jag beredd på. Men för att fråga, för att klara den nobben, behöver jag åtminstonde ett ord. Jag är villig men jag måste veta att det är värt att försöka, det går inte att förklara riktigt.

Jag är otroligt trött och nu mår jag dessutom dåligt. Skuld och ångest blandas till ett.
Jag känner mig så upp och ner. Orolig för S, längtar, saknar efter L, saknar Koskish, stressad för jullov och cosplay och pengar... och såklart, som altid, orolig, stressad, spänd, ångestfylld över...

Skrivet av Micha, 2007-12-16

Visa hela (0 kommentarer)