Millis' bloggis

Idag har vart en sån där låång dag på jobbet.
Målat, ätit, målat, tänkt på dej, ätit lite till och målat en jävla massa mera.
Åkt buss och sov hela vägen hem från Storvreta.
Fattar inte hur människor pallar med att pendla, det tar kål på mej iallafall.
Usch busch.. Inte långt kvar nu. 9 dagar. Måste hålla ut.

För övrigt känner mej i behov av manlig närhet.
Men alla är såå långt borta från mej när jag behöver dom mest.
Om du bara kunde komma hit, om jag bara vågade berätta.
Om jag bara vågade stå för det jag känner. Jag ska göra det.
Jag ska berätta för dej.

Hjälp mej. Jag är rädd att jag kanske kommer att falla, jag kommer att falla tillbaka!
Håll i mej någon. Jag kommer att göra det. Och jag vet inte om du klarar av det.
Vet inte om jag klarar av det. Kommer vi att klara av det?
Tänk om det blir bättre? Tänk om det skulle bli sämre?
Fan, det känns som om jag har missat bussen och att det inte kommer att komma någon ny.

HJÄLP MEJ NU!!!!

"I woulda like one of these mornings to wake up and find
your face on a pillow lying right next to mine"

Skrivet av Millis, 2007-05-21 17:40