Moa-Lees bloggis
vi hade många härliga minnen och dom håller jag hårt i
tack för tiden vi fick tillsammans även om den var alldelles för kort!
den här dikten/visan som du skrev till mig behåller jag speciellt nära hjärtat för alltid förevigt
du satt så trygg uti i din vagn i augustimånens sken
med nosen i din gosefilt och myggbitna små ben
månen lyser som en ost emellan förortstaken
månen är min vän log du och skrattade åt saken
när månen gömde sig bak hus började du gråta
men jag tror han gjorde bus
och sånt får man förlåta
sen bak husets silhuett
kikade han fram
och du började skratta
som bara ungar kan
du log mot mig och somnade
med tårar på din kind
och smekte rufs i håret
av augustinattens vind
då värmde faderslyckan
i mitt sönderrökta bröst
vi var ett med månen
när det börja gå mot höst
reflektioner av en stranddag vid magelungens strand i södertörns villastad
Visa hela (0 kommentarer)
aa men till vafan då???
ännu en raggarsväng ner till greklandet med min käreste nyfunna vän ann-sofie..
ja jääävlar hur ska detta gå??
tänker tillbaka på förra året..rhodos..hmmm...moa-lee..hmm..
ok man kan väll tänka såhär..ett år har gått kanske kan jag då vara klokare o bättre som människa..
OJ så fel man kan ha, har nog desvärre gått åt andra hållet!!
här e man ingen party pooper utan lever för varje tillfälle och gör ALLE saker som är lockande!
kan bli trixigt detta
men ska fan klura ut något bra som passar mig o alla andra lr nått!
fyyy faan va kul!
Visa hela (1 kommentar)