En sekund i minuten
Nu när jag ska dö
Nu när jag ska dö är det inte det fysiksa smärtan som tar död på mej uten den innre, den innre smärtan som får mej att inse4 att ajg komemr skiljas från vänner jag älskar.
jag för mycket heldre fysiskt än på det här viset det ät outhärdligt, outhärdligt att ej veta om man ska få återse det som hållit en vid liv, denna outhärdliga plåga blir inte mindre när jag inser att ingen brysig om vas som händer med mej, jag är och förblir han som på dagen är en skugga och på natten inte syns
kommer sakna er alla hoppas ni inte glömmer mej
Skrivet av Molekylen, 2007-07-25 00:44
Robin! I n g e n glömmer dig och a l l a bryr sig om vad som händer med dig. Just nu kanske allt är skit, men hur gammal är du? 18? 19? Ska du missa 50 år av ditt liv? 50 år som faktiskt kanske blir underbara. Du har bara levt en ynka pynka bråkdel, vi vet ingenting än! Ger du upp får du aldrig veta. Gör det inte. Förstör inte dina älskade vänners liv. Människor tycker om dig.
Skrivet av mig, 2007-07-25 02:10
Men lille Robin ska du lämna mig, alldeles ovetande, ensam här i världen? Du måste ju leva och vara min läromästare! Hur ska jag annars klara mig? Jag saknar ju dig bara nu när du är där du är och jag är här.
Skrivet av Hoppitossan, 2007-07-25 22:22
Lilla vän, dö inte. Jag vet ur frestande och lockande döden är. men att ta livet är en permanet lösning på ett tillfälligt liv. tänk om. snälla du. Det finn de som bryr sig även fast det inte känns så. jag vet.
Skrivet av youmakemereal, 2007-07-25 00:46