En bra gratis blogg
Lista bloggar Om Bloggis
Skapa konto Logga in

En sekund i minuten

Jag skriver för mig själv, jag stavar fel och jag särskriver. Tål du inte sånt så ska du inte läsa min blogg för du kommer du få ångest koma

Skrivet av Molekylen, 2007-04-29

Visa hela (1 kommentar)

Jag och tre av dom person jag gillar mäst i kilafors och hela världen för den delen var i bollnäs en kväll, vi satt vid ett vatten...tror jag iaf jag kunde inte se det, men jag satt där och pratade med en person som har fått men tillvaro att se ljusare ut, personen i fråga hade lite problem med att gå men det var igentligen inte hennes fel det var ju skonas. När jag där vid vattnet satt och bevisade för alla precis hur pass bakomflötet jag är så kom jag till en väldigt trevlig insikt ...eller det komm til mej som ett brev på posten(aldeles försent och med viktigt inehåll) jag kanske inte var helt meningslös och det vore ju inte helt fel, så jag satt där och kännde mej ganska nöjd med livet och den känslan av tog inte när jag en dag senare satt med två av personerna på en liten gemytlig kina resturang. Allt var prima men det var lite svårt att förstå vad vissa personer sa (hehe)

så nu leker livet kanske inte äns jag kan förstöra detta juvliga humör

Skrivet av Molekylen, 2007-04-29

Visa hela (0 kommentarer)

Det finns bara en prinssesa och hennes namn är Jenny Karlsson

Skrivet av Molekylen, 2007-04-29

Visa hela (0 kommentarer)

Igår var jag ledsen, ledsen över att vara mej själv , igår ville jag vara någon annan för någon annan hade varit så mycket bätre... jag är inte den jag vill vara jag är den jag är och det kan jag inte ändra på.

När en vänn som i mina ögon är en av dom underbaraste människor jag träffat råkar komentera det utan att tänka sig för då rasar jag inombords, inte av ilska utan av sorg, sorg över att vara anurlunda sorg över att inte räckatill, den sortens sorg jag inte önskar någon annan inte äns mina fienden.

När jag nu förstår hur lite jag är värd inser jag att mitt liv inte har något värde, varken matrielt eller egenvärde.

nu vet jag inte vad jag ska göra, ska jag bara lägga mej ner och dö eller ska jag leva livet ...för jag har ju ändå inget att förlora, när jag dör kommer det var ai ensamhet och i desperation, desperation över den jag är och har varit.

Skrivet av Molekylen, 2007-04-28

Visa hela (1 kommentar)

När man förstår vad man igäntligen är värd kanske man blir gald...det borde man bli, jag vet nu vad jag är värd och jag är inte värd nått. Jag fyler ingen funktion jag är bara dryg och är inte till nytta för någon, när man kommer till dena själv insikt får man en plötslig impuls, perosligen så är det inte det trevligaste jag varit med om. När man tor att man betyder nå för någon och sen får veta att man itne gör det då vill man bara dö...tro mej jag vet, har trot att jag kanske kunde göra någon glad men inte äns det kan jag vad är då meningen med livet ?


Har mitt liv förtfaradne en mening eller bör jag under tystnad försvinna ut ur allas liv...det har jag nog redag gjort jag har bara inte förståt det än. Käns inte nå vidare bra kna jag ju medela er som vill veta...kanke nte är någon.

Skrivet av Molekylen, 2007-04-26

Visa hela (2 kommentarer)

När jag träffade henne så trode jag att jag var hennes stöttepelare om hon behövde, jag trode jag var till nytta för henne och det kanske jag var men jag insåg snart att det var hon som var min pelare.Hon gör mej glad och hon får mej att vilja leva ett liv utan gränser, det är för mej en tragedi när jag nu ska skiljas från en person som jag har kommit att älska och respekter, hon var mer än en frisk fläckt i mitt liv hon var personen som fick mej att se ljuset i mörkret. Personen jag talar om vet inte hur mycke hon betyder och jag vet inte om jag vågar säga det till henne för jag vill inget annat än att vara hennes kompis varken mer eler mindre .

Skrivet av Molekylen, 2007-04-26

Visa hela (1 kommentar)

När jag nu har inset att livet är kort och jag är ensam då känner jag mej delvis panikslagen och delvis förundrad, jag stäler mej följande två frågor

1: kommer jag någsin hitta den rätta
2:kommer alla dessa missförstånd någonsin ta slut

men när jag fortsätter tänka kommer följande frågor krypande

1:tänk om jag redan gjorde det och hon inte vill ha mej !
2:tänk om det inte är nå missförstånd och varför har dom inte då bara sagt det!

när man nu har dessa frågor och följd frågor inser man snart att livet är som en skål med godis

"Det är sött och gott ibörjan men sen är det bar äckligt och man vill inta ha mer"

Skrivet av Molekylen, 2007-04-26

Visa hela (0 kommentarer)

den här veckan började som den största katastrof jag genom gått sen gud vet när , men som en räddande ängel kom en kompis och muntrade upp mej: Det går inte med ord att beskriva hur glad jag är för att personen fick mej att rycka upp mej...fast det viste inte personen om så jag får vell ta och berätta det för henne-

Skrivet av Molekylen, 2007-04-24

Visa hela (0 kommentarer)