Me, myself and I

Har precis avslutat kvällens samtal. Tror att många saker har blivit sagda o det finns få osagda saker kvar. Känns skönt, hellst med tanke på att jag fortfarande har kontrollen över mig själv. Vill inte hamna i samma situation en gång till. Denna gång är det antingen eller. Känns skönt att få prata med honom på riktigt. Att kunna prata, verkligen prata.

Tidigare ikväll när jag satt i soffan o gjorde egentligen ingenting slog det mig helt plötsligt, Fan va bra jag mår Jag har hittat tillbaka till mig själv. Hittat den person jag vill vara är inte riktigt där än, men jag vet exakt vart jag ska. Känner mig inte osäker på vem jag är. Känner mig inte rädd för att inte bli omtyckt. Och bäst av allt, jag tycker verkligen om mig själv!
What not to like? :D
Jag vet att det finns människor runt mig som tycker om mig just bara för att jag är jag. Inte för att dom måste, inte för att det är enklast så, utan bara för att dom vill o för att jag är jag.
Vad är det egentligen jag har varit rädd för? Vad spelar det för roll om inte alla tycker om mig? Alla kan inte tycka om alla. Så om du inte tycker om mig så är det helt enkelt så, det beror inte på att det är nått fel på mig, inte på dig heller. Utan det är bara så det är. Men sen kanske det finns en anledning till varför, men det kan jag juh inte gå in på nu för jag vet inte om det finns nån anledning eller om ens någon som inte tycker om mig läser denna blogg.
Så det va det sista för ikväll. Nu ska jag krypa ner under täcket o kolla på ett gäng avsnitt av weeds.

Tills vi hörs igen! Tänk positivt inget blir lättare för att du är negativ, släng offerkoftan och gör det bästa av situationen!

Skrivet av Monika, 2009-01-08 23:54