Me, myself and I
Monika, med rätt att gnälla
Förvirrad, det är nog det ord som stämmer bäst in på mig just nu..
Vet inte vad jag vill, vad jag känner eller vad känner för.. Allt är bara en enda röra, ena sekunden känns allt bra medans nästa sekund känns allt bara skit. Får hoppas att jag under denna helg när jag kommer vara ensam mycket kan få lite klarheter o insikter. Känner mig som en pms-kossa tillofrån. Va trött jag blir på mig själv. Har ingen ork att gå runt o vara glad o le. Hur gick det till? Jag som oftas är en glad o positiv människa känner mig som en negativ skithög. Blir bara ännu mer negativ, blir som en ond cirkel. Usch, fy, blä, kräks.
Måste ta mig i kragen snart. Blev tvungen att jobba ett par timmar i dag oxå, suck, men men vad gör man...
Fan va jag gnäller, men det måste man juh få göra ibland, måste på nått sätt få ut det ur systemet. O eftersom min grej är att skriva så bli det här allt hamnar. Min egna lilla soptipp.
Får hoppas att det känns lite bättre sen när jag väl kommer till jobbet, eller iaf att jag kommer att kunna stänga av så länge.
Sen när jag kommer hem kan jag krypa upp i soffan med en kladdkakasbit i ena handen o ett glas cola i den andra. Så kan jag verkligen gräva ner mig i det negativa träsk som jag nu hamnat i. Om jag gräver ner mig så långt ner att jag når botten kasnke jag kan ta mig upp enklare. Märkte inte ens att jag hamnat här innan de va för sent.
Har lyssnat klart på Mia Törnbloms Så dumt! nu iaf, den va mycket intressan o rolig o tragisk. Kändes lite tråkigt att den tog slut så fort.. Det är nog det värsta med bra böcker, dom tar slut!!
Men nu kan jag kanske börja läsa dom två böckerna som jag fick låna av mamma ist. Men nu eftersom jag har lyssnat på en bok har jag insett hur skönt det är att bara lyssna o inte läsa, när jag lyssnar på en bok kan jag juh göra nått annat samtidigt, det är svårt om man läser själv.
Har iofs Stieg Larsson tre böcker i mp3-format, kasnke skulle börja med dom.. Då kan jag juh sätta mig o sticka lite samtidigt. Låter som en helkväll för mig, en ganska så perfekt helkväll dessutom. Lägga telefonen långt borta på ljudlös o bara sitta där i min ensamhet o bara vara.
Fundera lite på vem jag är, vad jag tycker, vad jag vill o hur jag egentligen mår.
För vem är jag? Frågar man folk i min närhet så tror jag att dom har en helt annan bild av mig än vad jag har. Fast det beror nog mycket på att min bild av mig är den bild som jag vill se, målet jag vill upp nå. Har en bra bit kvar på den vägen, vägen till att verkligen känna mig nöjd med vem jag är. Att kunna stå rak i ryggen o säga jag är jag! Känner mig fortfarande orolig över att folk inte ska tycka om mig, att folk ska ogilla mig. Jag vet att inte alla kan tycka om mig, men jag vill att dom flesta ska göra det. Klart att det inte är nått fel med det, men jag kan juh inte låta bli att vara bara jag bara för att bli omtyckt. Jag måste juh kunna säga vad jag tycker och tänker, vad jag vill o tror på utan att oroa mig över att folk kanske ska tycka illa om mig.
Fan va svårt det ska vara med att bygga upp en bra självkänsla. Det krävs så otroligt mycket jobb, men jag är villig att jobba för det, jag är redo att lägga ner den tid det kommer att ta för att bli tryggare i mig själv, jag är iaf på rätt väg. Jag vågar redan sträcka på mig lite mer.
Men jag tror att jag har hamnat i ett fack, som den roliga, lite halvgalna Monika. Visst till viss del är jag väl det oxå, men inte bara. Det finns så mycket mer av mig som jag vill att folk ska se.
Ojoj, nu har klockan haft bråttom, så nu är det min tur att få lite bråttom..
I'll be back!
Skrivet av Monika, 2009-03-20 14:58
Kommentera: