Me, myself and I

Varför är jag inte impulsiv ibland och ibland är jag det, tror jag väljer fel tillfällen att inte vara det på.
På väg till Sala i torsdags fick jag ett sms med en inbjudan til sthlm, men jag va för feg för att våga o nu sitter jag här o ångrar mig.. korkat kan jag lova.. Men vad gör man då? Man måste juh våga för att vinna o man lever bara en gång.. Kan nog köra huvudet i väggen hundra gånger på raken utan att komma fram til nått vettigt. Vad spelar det för roll om jag ångrar mig nu? Jag kan juh (tyvärr) inte spola tillbaka tiden o göra om det.

Har kommit så långt idag att jag nog insett att det nog blir ännu en hemma kväll för min del. Har ingen ork att umgås med folk, eller jo vissa kanske men inte vilka som hellst. Många anser att jag kanske är kräsen som i 9 fall av 10 hellre sitter hemma själv än umgås med folk jag inte riktigt får ut nått av att umgås med. Men man ska va kräsen. Varför ska jag gå ut o vara social med människor jag egentligen inte vill umgås med? Det är väl det som är korkat? Mitt egna sällskap är så mycket bättre.
Borde kasnke utöka min socialakrets en aning, men det är svårt att hitta vettigt folk att umgås med, sånt tar tid.

Telefon paus ...
Råkade fasta ni telefon med min ena syster.. Men nu är jag med igen, lite äldre, lite klokare.. :P
Insåg under samtalets gång att jag bryr mig mer om saker än vad jag önskade att jag gjorde. Men men... Vad ska man göra åt det? Inte så lätt att bara sluta bry sig, men kanske skulle försöka att släppa taget sluta tänka på det ist.
Ringde andra syster oxå, såg att hon va uppe i dalarna över helgen så jag ringde o bjöd hit henne i morgon får se om hon skulle få lite tid över :) Träffar henne väldgt sällan så det skulle va trevligt att få lite ensam tid med henne o försöka utveckla våran relation lite grann..

Skrivet av Monika, 2009-05-02 17:10