Ett nytt liv!

Carrie, Samantha, Miranda och Charlotte. Fyra helt olika personligheter som vi alla kan identifiera oss med på ett eller annat sätt. Det moderna sättet att ta reda på vem man är eller?

Jag var ingen fantast från början av serien men ju längre den gick så blev jag dock fashinerad av de olika typerna. I början kunde jag nog heller inte hitta att jag egentligen var lik någon jag utan jag hade väl lite av varje. Den gyllene medelvägen, naturligtvis.
Men ju mer jag såg och diskuterade serien med mina väninnor så började jag också försöka att hitta någon av typerna och försöka identifiera mig med dem.

Det jag med all säkerhet visste var att jag absolut inte var någon Samantha. Jag älskar hennes personlighet och rättframhet. Hennes sätt att vara så otroligt bekväm i sin sexualitet och verkligen kunna skilja på känslor och sex liknar mest en man. Men hon är ingen man hon är så mycket kvinna och utnyttjar verkligen varje millimeter av det.

Jag hittade mig själv i en blandning av Charlotte och Miranda. Charlotte som ägnar sitt liv åt att hitta en man som vill gifta sig med henne och anser att hon måste få ett barn annars är livet inte värt något. Nu är Charlotte mycket mer överdriven i sitt letande och i sin övertygelse men absolut så kunde jag se mig själv i vissa delar. Hennes prydhet däremot kunde jag inte förlika mig med.
Miranda har däremot en tuffhet och är en stark karriärskvinna som vet vad hon vill. Dock är hon väldigt osäker när det gäller känslor och framförallt har svårt att tro på att någon verkligen kan älska henne. Jag såg vissa delar av mig själv där också och konstaterade att ja, så är det jag är en blandning av dessa båda kvinnor.

Jag såg filmen för ett par veckor sedan och kom in i en slags SATC-feber. Jag började genast att titta på repriserna som visas i dubbelavsnitt sent på nätterna. Efter ett antal avsnitt så börjar min övertygelse att vackla om vem jag egentligen är. Jag försökte slå ifrån mig det jag plötsligt kom fram till, eftersom jag plötsligt insåg att jag valt mina personligheter efter vad jag faktiskt vill vara och inte vad jag är.

Tyvärr är sanningen hård och brutal. Jag värderar mina skor och kläder högre än det mesta jag äger. Jag vill gärna ha hela familjebiten men på något sätt så kommer jag aldrig dit, utan någonstans på vägen blir jag rädd och det blir ingenting. Och jag har en alldeles egen Mr Big och ett Mr Big förhållande.
Just nu försöker Carrie och Mr Big vara vänner, det går sådär. Men jag har ju som sagt sett filmen och vet att den har ett lyckligt slut.

Skrivet av MosterLena, 2008-07-28 19:32