That's life.

Mitt liv förändras i en takt jag inte kan hänga med, jag står stilla. Dålig tajming kan man kalla det, eller så är det jag som är svag. Att ha den tanken snurrandes i huvudet tillsammans med allt i skolan just nu, resulterar i att jag är frånvarande. hard to concentrate. Men jag försöker tro på att allt löser sig, även om jag tvivlar.

Nu sitter jag ensam i mitt stora hus ute i skogen, pappa kunde inte komma hem. Är det inte konstigt hur jag kan inbilla mig saker, så fort mörkret gör intrång. Försöker fokusera på att plugga, men det är svårt. Jag gillar inte att vara ensam. Därför får datorn med MSN stå på, då känns det bättre. Även om det bara är någon virtuell slags värld där vi kommunicerar genom text på en bildskärm. Det är ännu mer konstigt.

Att tappa kontakten med en vän man trivs tillsammans med är jobbigt, men att inte veta vad man ska göra för att återuppta den är outhärdligt.
Jag har svårt att se det positiva nu, men det kommer. Jag...

Jag är rädd. Tänk om ni mina kära också blir självmordsbenägna,precis som han?
Världen börjar bli kaotisk.

Hur länge kommer jag kunna låtsas som att det regnar? Det är jobbigt, och jag vet inte hur jag ska reagera eller uppföra mig. Det har gått så snabbt och nu är det plötsligt det naturligaste i världen.hallå, när fick jag vara med och bestämma? det finns uppenbarligen inget viktigt i mig längre, du ser bara henne. och jag får inte plats. jag är ledsen.

hoppas alla haft en trevlig kväll.

shiet vad jag hatar att jag alltid hamnar framför datorn på ett eller annat sätt, vilket beroende.. idag har jag fått det bekräftat 2 gånger av utomstående.. lev i nuet!
men vad innebär egentligen det?
nu har jag läst färdigt engelskan, äntligen. bara lite mf kvar.skönt.
jag är helt hyper, skumt. just nu är det långa nätter och långa dagar som är i centrum.jag är alltid trött, men kan inte sova.när är det överreaktion? jag är ledsen, fast jag vet inte ifall jag har rätt till det.måste käka.

bye

Pace yourself for me
I said maybe, baby, please
But I just don't know now
When all I wanna do is try

Igår kväll när jag skulle sova kände jag plötsligt en underlig känsla inom mig, mitt inre ville bara slita mig i stycken åt två olika håll. Jag fick en slags panik känsla för att det är som det är nu, vart har jag gjort av allt som fanns, hur kunde jag bara låta det simma iväg och glömmas? Det är ju inte det jag vill för tusan! Kände plötsligt att allt kanske var mitt fel ändå... Och att ska man få något utfärdat ska man göra det själv, det är sant. Om man kan... Jag kände en alldeles underlig känsla.

En annan skum sak som jag märkte på bussen hem nu, är att jag är så grymt stressad, jag kunde inte sitta still i bussen i dem endast 25 minuter som resan tar hem, ville bara vara framme och springa ut från bussen, hem för att göra allt som jag måste göra. Kan inte koncentrera mig i skolan, för jag känner att jag måste vidare till nästa stopp på dagen för att också ha det gjort. Det är riktigt konstigt, att stressen kan ta över ens känslor, och kankse till...

Jag förstår inte varför alltd det är jag som blir sjuk, feber, influensa och allt vad det innebär. Dum som jag är försökte jag igår palla mig till skolan, eller mer eller mindre var tvungen. så med 39 graders feber satt vi där och gjorde färdigt vår inlämning som var tills idag. att jag aldrig kan börja i tid men men klart blev det, och mer sjuk blev också jag. Så nu har jag äntligen orkat palla mig ur sängen, och hoppas på en förbättring i kroppen.
Nu vill jag ha biljetterna till RHCP i handen min.
Jag har fått en ny vän, eller om man nu kan kalla det vän redan, kanske inte. men det är en väldigt nice vän, så glad är jag.
Nu vill jag bli frisk, det gör mig så rastlös att bara vara hemma.
Det känns som att jag lever i någon sorts värld där jag har förträngt allt från då utan att ens tänka på det, jag försöker bara låta bli. Men jag borde känna mig själv så bra att jag inser att det inte går att glömma. Men vad ska jag göra, allt blev konstigt,...

Varför är vi människor aldrig nöjda med det vi har?

Varför vill vi alltid ha mer?

Det är inte mer synd om dig än någon annan