Ragges bloggis
Jag tror aldrig jag har upplevt så mycket psykisksmärta. ALDRIG
Jag har väl aldrig varit så att jag har mått jättebra någon gång under de senaste 2 åren, men det har aldrig varit riktigt såhär dåligt. Innan har jag kunnat välja att fokusera på något annat än den psykiskasmärtan, men det går inte idag, den är för står för att inte se och gå vidare, det gör så ont hela tiden inte bara psykiskt, utan även fysiskt, det gör ont i bröstbenet riktigt ordentligt emellanåt och det gör som mest ont när jag är som mest nedstämd. Ingenting verkar fungera och jag orkar inte längre vara social och försöka umgås med folk, för jag får ingen respons, ingen besvarar mina telefonsamtal, knappt mina sms och jag kanske verkar stark, men jag är inte det. Jag blir osäker för precis allting, och det tanken till att inte duga, vara för dålig eller inte räcka till finns alltid i mitt huvud och maler.
Jag kan aldrig slappna av, och känna att nu är det bra. Det känns alltid som om...
Visa hela (0 kommentarer)
Jag trodde jag hade så många äkta vänner, som verkligen brydde sej, för jag bryr/brydde mej verkligen om dom. Men sen när de sätts på prov så får man se vilka som står pall, såklart hade jag väl kunnat gissa mej till att någon skulle falla bort, men inte att alla skulle ge vika.
För det var precis som på kommando att alla bara vände sej om och gick, och jag som redan var helt nedstämd och förstörd och ledsen, bara gick ut och slocknade, som ett ljus i regn. Vissnade som en blomma på hösten. Att alla skulle lämna mej det fanns inte ens i mina tankebana, men nu sitter jag här själv och funderar på hur jag ska få rättsida på detta och komma på fötter. Vissa dagar känns det som, ja shit detta kommer jag klara, andra dagar känns det mest meningslöst att ens fortsätta...
Jag vet inte vad jag ska ta mej till, gå ut och skaffa sej en ny uppsättning vänner är inget man gör på ett par sekunder. Jag vet inte m jag ska bli arg eller ledsen eller bara skita i allt.
Jag...
Visa hela (0 kommentarer)
Det går inte att förstå, det är så abstrakt som det bara kan bli...
Det gick så fort, ditt liv gick inte att rädda det var som att försöka fånga vinden med sina bara händer...
Övergiven, ensam kvar bärandes på en sorg som jag inte klarar av att hantera.
När jag sluter mina ögon ser jag bara din kropp, som vi fick se innan vi lämnade dej på det kalla grymma golvet. Ångesten tynger mej, det hindrar mej från att existera, och jag vet att du aldrig kommer hem till mej igen, men jag kan inte låta bli att hopas på att det bara är en sinnesjuk mardröm som jag fastnat i...
Du var den som gav mej hopp och ork till att fortsätta, den som gjorde så jag kände mej behövd, undanflykten när verkligheten kom krypandes, mening för ett fortsatt liv. Du gav mej mod att fortsätta kämpa och hopp om en bättre framtid, drömmar om saker jag ville uppnå, som vi skulle uppnå tillsammans
Du var så vacker, ren och oskuldsfull, livet var inte rättvist mot dej, det var inte rättvisa att...
Visa hela (1 kommentar)
The heart is a funny thing...
When the mind knows about the abuse and the ruf end at the end of the road. the mind knows about the tears how will be cried when it is all over, about all that time that is goning to be needed to repait the damages. In your head you will know, but the heart will tell you an other thing...
The heart will be blind, and refused to se the mentalbrusies, it won't blame, in won't accuse. It will just forgivw. love just see the goods sides in a human, love can cause you so much pain, bur it isn't loves fault, it is the human who won't see behind the love. As long as you are in love you can stand the pain, the brusies the mental scaring.
It is lika they say, love is blind. You'll keep smiling with the sun and avoid too see yor wounds, your soul will become shallow, and when death has done its job, as seperator, You'll find that your empty and cold, and what you have believed was feeling, was just an imagination, and you'll discover that you've learnt nothing, you'll just back...
Visa hela (0 kommentarer)
Så jävla tråkigt, sjuk idag :S
Varit hemma fixat lite på bilddagboken, kollat på film, lyckats laga stuvade makaroner faktiskt rätt stolt över mej själv =) Hehe o dom var ätbara oxå..
Hade jävligt roligt igår. Sandra o Alex kom till stallet lite senare så vi kunde leka lite hehe...
Åkte typ till stallet vid halv 4-4 igår kom hem kl.10 Normalt, kan ju säga att effektiviteten var ganska låg igår.
Sen var Nettan o jag ute o skrittade igår oxå, lite trevligare med sällskap, man fick höra en hel del roliga grejer om folk oxå, det var ju inte att hon satt o snackade skit verkligen inte men det var sånt man har missat nu i sommar när man varit på bete o sånna grejer..
Nä fan nu måste jag städa lite innan morsan kommer hem, för då dödar hon mej ;)
Sen måste jag väl upp o iaf mocka o ta in hästen o fixa hans mat.
http://carctus.bilddagboken.se - Kolla in den
Visa hela (0 kommentarer)
Första bloggen (=
Gått i skolan i en timme idag, alldeles lagom.
En timme kemi med världensbästa kemi lärare, Johannes.
Själva ämnet kemi är himla segt men om man inte haft Johannes o hans tyska humör o hans kärlek till experiment hade man nog avlidit.
Sen klockan kvart i 10 bar det av till sjukhuset. För koll av Hba1c. det hade sjunkit från 8.4 till 8.0 så jag är faktiskt jättenöjd, trodde inte det skulle ha sjunkit så mycket.
o igår red jag Tusse för första gången på 2,5 - 3 veckor, trots att inte sen inflammationen gått bort. Fast veterinären var ju där o sa att det var okej o rida. Så nu ska jag rida i en vecka o om svullnaden inte gått bort som han har på vänsterbak sena så ska vi troligen oxå till Kalmar o göra ett ultra ljud på senan o kolla så allt står rätt till där inne bakom all päls o hud. Fast han var så laddad igår, skritta till ICA-lunden o tillbaka igen, det gick jättebra dit, men på vägen hem började han takta o flytta ut sin bakdel...
Visa hela (0 kommentarer)