En bra gratis blogg
Lista bloggar Om Bloggis
Skapa konto Logga in

TANKAR OM LIVET -- SKAPA DIN EGEN VERKLIGHET!

jag vill ha en plats där jag kan skriva om det som jag ser och hör i mina möten med andra människor, något jag läst eller musik jag hittat och vill dela mina upplevelser med andra. Jag tror att vi alla behöver en plats, ett rum, där vi kan få vara den människa vi är med allt vad det innebär utan att behöva gå in i olika roller - jag är jag.

Idag har det ändå känts som om våren ska komma till sist. Satt på en bänk med min GUBE och solen riktigt värmde våra frusna själar. Jag tinar upp, blir gladare, känner mer närvaro i mitt liv när värmen och ljuset återvänder. Hur ska jag nu kunna jobba med mig själv så jag blir en mer lugn, trygg, öppen person som kan ta för mig av livet? Jag vill så förtvivlat gärna bli en mer glad och öppen person som vågar närma mig mina nära och kära, mina medarbetare, kort sagt vågar vara människa med allt vad det innebär.
Hur gör jag? Köpte en bok: SLuta kämpa -- börja leva, den tror jag ska kunna hjälpa till att komma ut ur min livsgruva! Vad tror ni? Jag vill inte krångla till det liv jag har, det är ju så kort så kort. Vad är viktigt för mig, för dig? Behöver råd.

Skrivet av Ragnhild, 2006-04-22

Visa hela (0 kommentarer)

Jag vill leva fullt ut. Vill ta mig tid att njuta av NU! Att våren är här, i alla fall ljuset. Jag är frisk, har mycket mycket mer att lära av mina medmänniskor. Jag kan göra så mycket med mitt sätt att tänka och välja att se min värld. Det är helt otroligt vad vi människor har inom oss själva. Det är faktiskt våra tankar som ger oss denna fantastiska möjlighet.
Men vi måste börja med oss själva!

Skrivet av Ragnhild, 2006-04-05

Visa hela (1 kommentar)

Ja, det känns skönt att ljuset kommit och börjar ta över. Jag blir gladare av att dagarna är ljusare, solen lyser och värmer frusna själar.
Det är verkligen ett jobb, detta med att förändra sina väl invanda och trygga tankar. Jag blir villsen men samtidigt känns det spännande det som sker inuti. Jag själv är ansvarig för mitt liv, mina tankar, känslor och handlingar! Jag vill tänka mer konstruktiva tankar och inte fastna i grubbel. Det går framåt.
Idag pratade vi om mål, hur viktigt det är att känna efter vad jag har för mål med mitt liv. För mig kan målet vara just detta: Jag vill leva med öppna sinnen precis här och nu! Men hur kommer jag dithän? Utan att deppa ihop över att ingen bryr sig om vad jag tycker ändå. Men vad dum jag är: Som jag tänker om mig själv, så blir jag också bemött och behandlad. Vilken fruktansvärd upptäckt.
Nu måste jag sova på detta.

Skrivet av Ragnhild, 2006-03-20

Visa hela (0 kommentarer)

Idag har jag kännt mig mer levande. Om jag ändå kan komma på vad det är som gör att jag ändå vissa dagar och stunder får till det här i livet? Jag har vågat göra flera åtgärder i mitt jobb som tagit mig en hel del gruvarbete. Jag säger till mig själv: Jaha du människa, fortsätt såhär så funkar det bättre och bättre. Var till frissan och unnade mig lite toning och slingor, bara en sån sak är fantastisk, jag är också värd att slösa och unna mig grejer ibland. Jag fortsätter min hårdträning i TANKEKRAFTENS hårda pass. Någon säger att det är lika mycket träning med sin mentala sida som med sin kropp, för att nå resultat. Som sagt: Jag vill inte dö utan att ha levat fullt ut med alla sinnen och med mitt förflutna som en erfarenhet jag lärt mig massor av och faktiskt kommit igenom med livet i behåll!
En av mina musik-idoler, Lasse Thenander sjunger såhär till sin son: Bara en sak vet jag, min älskade son, vi kommer aldrig levande härifrån! Jättefint. Rekommenderas...

Skrivet av Ragnhild, 2006-03-09

Visa hela (0 kommentarer)

Jag har läst halva Kay Polacs bok "Att växa genom möten" idag! Som friskvård. Ja tänk om det går att vara så ödmjuk och tänka att alla människor jag möter är utsända bara för att jag ska lära mig något av dem, öva mig i mötena! Jag har en bit kvar där det märker jag. Jag vill inte vara så djävla allvarlig, ta detta livet så gravallvarligt att jag hinner dö innan jag vågar leva fullt ut!
Min cirkel ja! Så mycket vi bär med oss från barndomen ändå! Som vi ältat runt runt i hjärnan och som bromsat vår utveckling! Detta ska jag nu för min del sätta stopp för! Nu är det nu och det som varit måste jag lämna! Gud eller universum kanske kan rycka mig i örat när jag får återfall och blir som jag alltid har varit! Det är slut med det nu! Jag orkar inte släpa på mitt inre längre. Jag måste väl också få må bra någon gång, riktigt inifrån bra?

Skrivet av Ragnhild, 2006-03-08

Visa hela (1 kommentar)

Ja då är det söndag kväll igen. För att inte oroa mig för morgondagen ska jag vara här och nu med mina tankar. Jag är glad över att ha städat bort en hyllmeter gamla böcker från min utbildning, känns som om något lättat omkring mig. Jag har också städat ut en massa gamla kläder ur tre garderober och en klädkammare. Det här är ovanliga handlingar från min sida. Därför måste jag tycka att jag gjort det bra. Jag måste ta det lugnt med allt, det blir så rörigt i min hjärna. Min nya cirkel, Tankens Kraft, verkar kunna bli något bra för mig. Av 6 pers har 5 av oss "gått in i den berömda väggen". Vi är på väg någonstans, men det känns som om vi kommer upp ur bråddjupen. Jag ska dit i morgon, perfekt på en måndag.
Det gäller att våga! Som då när jag hoppade fallskärm! Vilken känsla efteråt!

Skrivet av Ragnhild, 2006-02-19

Visa hela (0 kommentarer)

Jag är ledig idag GUD så skönt! Tar ut flextimmar, har ca 25 timmar +. Min GUBE säger att jag åtminstone ska gå ner till heltid och känna hur det känns innan jag börjar prata om att dra ner på min arbetstid. Han har så rätt så rätt.
Men jag känner bara att tiden, den glider undan och försvinner, rinner mellan fingrarna på mig. Hur får jag min hjärna att lugna ner mig? Det är sådant tempo i världen idag, att jag tror det kommer att bli ett bakslag i mänskligheten på någe vis. Men jag får inte ens min egen hjärna, mina egna tankar att varva ner. Hur ska jag då kunna tro att någon annan eoller min omgivning ska fatta att jag håller på att brista i tsen bitar?
Robert Broberg, som är en av mina idoler skriver såhär i en sångtext: "sprucken i tusen bitar, har jag en kostym längst inne i mig" Men om den också spricker hur blir det då då?
Nej nu måste jag försöka få i mig något nyttigt.
Är tacksam för tips på hur jag ska reda ut min tillvaro.

Skrivet av Ragnhild, 2006-02-01

Visa hela (1 kommentar)

Ja då är det fredag igen. Skööönt! Minus 28,4 grader huvva så kallt! Ikväll blir det en hyr-DVD och en brasa.
Hörde på en föreläsning igår om etik i vården, att vi ska ha en vårdetisk värdegrund att stå på i mötet med människor. Vad lätt det kan bli fel fastän man menar väl, ifall vi inte förstår våra olika kulturers olika regler. Bara det här med ögonkontakt, vissa kulturer har inte det som ett sätt att ha kontakt eller uppmärksamhet. Eller att som vi gör, ta i hand, när vi träffar någon, är inte heller gängse och naturligt för alla. En bra mening sades igår, ett citat av Nelson Mandela: En människa blir människa i mötet med andra människor. Något ditåt. Sannt, så sannt. Men om en människa aldrig blir bekräftad, aldrig blir tilltalad, alltid blir passerad med tystnad, med osäkerhet, med kanske förakt, nedlåtenhet osv, då blir denna icke-sedda person till sist någon som inte syns, inte upplever att hon/han finns. Gud så fruktansvärt, men så sannt...

Skrivet av Ragnhild, 2006-01-20

Visa hela (2 kommentarer)