En bra gratis blogg
Lista bloggar Om Bloggis
Skapa konto Logga in

TANKAR OM LIVET -- SKAPA DIN EGEN VERKLIGHET!

jag vill ha en plats där jag kan skriva om det som jag ser och hör i mina möten med andra människor, något jag läst eller musik jag hittat och vill dela mina upplevelser med andra. Jag tror att vi alla behöver en plats, ett rum, där vi kan få vara den människa vi är med allt vad det innebär utan att behöva gå in i olika roller - jag är jag.

Idag har det varit en bra dag. Jag har varit den jag är utan krångel. Varför är det så svårt? När allas strävan är att leva det liv vi fått på ett så bra sätt som möjligt. Ja vill vi det? Och kan vi det? En kvinna i stan är försvunnen, varför ska så många tvingas försvinna för att det liv vi har blir så knepigt? Jag är så himla glad över att jag har god hälsa, någon som ser mig, någon som jag får bry mig om. Viktigast av allt!

Skrivet av Ragnhild, 2005-11-04

Visa hela (0 kommentarer)

Jag har varit sjuk sen i onsdags. Det verkar aldrig ge med sig. Jag som tycker att jag börjar hitta en väg att må bättre i alla mina möten med omvärlden, i jobbet, på fritiden osv. Och sen ska inte kroppen funka då istället. Knepigt?

Men det här är väl en början på en nystart för mig att leva mer här och nu och inte vara så fförbannat orolig för vad som komma skall. Jag satsar nu på att orka gå på jobbet i morn.

Skrivet av Ragnhild, 2005-10-31

Visa hela (3 kommentarer)

Skönt med fredagar. Jag har varit sjuk sen onsdag em, men hoppas att det är övergående nu. men hängig är jag än. Men det kan nog också gå för sig bara jag får lite god mat, ett glas vitt vin som är kallt och att det finns en enda människa som orkar med mig. Det är ändå det viktigaste, att ha någon som jag får eller rättare sagt, vågar vara precis den människa jag är tillsammans med. Jag jobbar på att bli mer just den jag är i flera sammanhang, då mår jag bättre om jag accepterar mig, med allt jag har i bagaget, och tycker jag är någorlunda ändå.

Det finns många kloka människor som säger att om jag ska kunna tycka om andra människor så måste jag börja med att acceptera och tycka lite om mig själv. Det är ett svårt jobb, men jag testar så smått. Hoppas att vi människor ska våga visa mer av oss själva och inte haka på alla trender, all reklam, som vi matas med i maktmedlet MEDIA-världen.

Skrivet av Ragnhild, 2005-10-28

Visa hela (0 kommentarer)

Idag är jag sjuk! Ont i halsen och hängig. Inser att jag också har rätt att vara sjuk. Det är inte så lätt att med tankar förändra sitt sätt att hantera livet. Jag får återfall i min vanliga trall att jag inte duger, inte lyssnas på, inte syns. Samtidigt får jag inte hela tiden kräva av mig själv utan det ska vara tillåtet att bara vara just såhär som jag är just nu, utan att känna mig otillräcklig. Bäst att jag sover på saken kanske?

Skrivet av Ragnhild, 2005-10-27

Visa hela (0 kommentarer)

Ja, nu är det tufft, tungt, livet! Hur ska jag kunna få kraften att fortsätta? Jag håller på att tappa fotfestet, kanske ett bra läge, vad vet jag? Men medarbetarna håller på att förändra sina sätt att vara, givetvis gör jag förmodligen också själv det, men vad jag känner är stor sorg och oro över att min bild av hur jag trott att medmänniskor varit, hur jag trott att våra relationer funkat, denna bild remnar. Tomhet och ensamhet känner jag mitt ibland alla medarbetare. vad ska jag göra?

Skrivet av Ragnhild, 2005-10-26

Visa hela (0 kommentarer)

Solidaritet! Är det ett ord som inte finns längre i svenska språket? Jag känner att det blir allt kallare, inte bara ute, utan i arbetslivet, i livet. Jag vill söka göra något, det lilla jag kan, för att visa att det finns andra vägar att gå. Men hur göra? Så fort jag börjar tala om hur jag upplever situationen på jobbet, då kastas det tillbaka på mig som om jag skulle vara klen, svag på något sätt. Istället anser jag att jag är så ärlig jag kan och vågar och det är en styrka. Jag kan bara försöka ändra mig och mitt sätt att möta min omgivning. Inget annat kan jag göra! Eller hur?

Skrivet av Ragnhild, 2005-10-18

Visa hela (1 kommentar)

Jag håller på att lära mig att se på mitt liv som om det vore en spännande och händelserik film. Alla personer är delar av mig som gestaltas på en stor
filmduk så att jag kan se dem tydligt. När jag en gång har sett dem och erkänner deras olika känslor och röster inom mig är det lätt att välja vilka jag
vill behålla och utveckla och vilka jag vill släppa eller förändra. Om filmen visar problem, trassel eller kamp vet jag att jag måste se efter inom mig
för att förstå på vilket sätt jag inte är sann mot mig själv. Jag vet också att när jag litar på mig själv och är mig själv så mycket som möjligt, speglar
hela mitt liv detta genom att allt lätt faller på plats, ofta som genom ett underverk. Är det verkligen så enkelt? Jag ska prova denna teori och därmed också ta mig själv och det jag känner på större allvar, inte vara så snabb att ta på mig skullden för allt. Istället ska jag tänka att det här är delar av mig själv, mitt inre, då måste jag fråga...

Skrivet av Ragnhild, 2005-10-17

Visa hela (0 kommentarer)

Jag är så tacksam och glad över att vi har varandra idag. För ett år sen trodde jag att jag skulle förlora min livskamrat. Det känns så otroligt fantastiskt att han och jag är här, kan prata med varandra, minns vad vi gjort etc. Detta trodde jag inte skulle kunna komma igen, när det konstiga hände just då för ett år sen. Men jag lever med en ständig oro över att det kan hända igen, fastän jag måste lära mig hantera oro och leva med den. Vi måste lära oss ta vara på varandra, mycket mycket mera än vad vi gör. Viktigt att någon gång kunna hylla det goda i livet, de som är goda människor, snälla människor. Jag skulle vilja starta ett nytt parti MÄNNISKOPARTIET, där det mänskliga kunde få lyftas fram istället för allt detta med ekonomi, eller att man ska vara, vacker, kunna trampa på andra, slåss för sig själv, konkurrens etc, jag är så trött på ytlighet!

Skrivet av Ragnhild, 2005-10-16

Visa hela (1 kommentar)