My So Called Life
somma rtider hej hej
Hemkommen från en dag i parken. Jag skäms för att säga att det var urtrist, och dötråkigt och alldeles... alldeles.. TRÅKIGT! Sorry. Missförstå mig inte, jag tycker visst om att umgås med mina barn, det gör jag verkligen! Men just nu känns det som om jag inte pratat med en annan vuxen på en månad. Jag avskyr den där känslan jag får ibland, av att jag är helt ensam i världen, bara jag och barnen och ingen annan existerar. Det är hemskt! Jag är SOCIAL, jag behöver socialisera mig. Jag ringde ungefär alla jag känner som kan tänkas stå ut med tre ungar i parken. Jag ville spela kubb och brännboll och vara allmänt somrig. Men alla var så jädrans upptagna. Det var jobb som skulle skötas, bilar som skulle mekas, bakfyllor som skulle vårdas.. någon var utomlands, en annan var i Bollnäs (??), någon visste inte ens var de var men skulle fråga främlingen som låg bredvid i sängen.. ;)
Slutade hur som helst med att jag försökte spela brännboll med en tvååring och en treåring. Hejsan. De försökte först spela bandy med sina slagträn men blev osams om bollen och sprang sen runt med och slog varandra i huvudet. Typ. Lyckat.
Och så är det det här med att gunga barnen. Jag tröttnar rekordfort. Jag tvingar mig själv att stå kvar och putta fart tills det kryper i hela kroppen och jag vill springa därifrån och skrika. Det är mycket roligare att gunga själv. Jag klättrar gärna runt i klätterställningarna med dem och leker pirater eller gräver i sandlådan och bakar kakor. Men det där med att putta fart är så himla trist.
Men jag lyckades lapa åt mig lite sol i processen i allafall och inom kort kommer nog tvååringens mamma komma och hämta honom, hon hade haft väldigt roligt igår vad jag förstod. Tror hon nämnde något om spritbuffé så jag kan inte tänka mig annat än att hon kommer vara lite bräcklig när hon väl dyker upp! hehe.. finns det någon värre smärta än den självförvållade?
Ingen sympati!
Muahaha.. ;)
I morgon kommer C hem från Frankrike, har saknat henne! Hon har lovat att hon ska se till att min sista utelördag i stan ska bli den bästa jag haft på år och dag. Tydligen ska vi på fest hos Patte. Men jag vet inte om jag vill det.. Vi får se, jag låter lördagen stå öppen så får vi se om det dyker upp några mer lockande förslag... Det värsta är att jag tror J jobbar, vilket är så jävla synd.. riktigt jävla SYND. Kanske får köra "får jag komma och sova med dig"-samtalet efter stängning istället. Men det är mycket roligare med dansgolvsförspel.
Synd synd.. skulle inte sitta fel med lite synd idag.. syndigt. Jag är nog lite hormonell tror jag.
Nu ska jag gå och bråka mer med barnen och kanske packa några flyttlådor.
På återseende.
Skrivet av Tiger_Lily, 2007-06-03 15:06
Kommentera: