En bra gratis blogg
Lista bloggar Om Bloggis
Skapa konto Logga in

Älskade Kaos

svårighetsgrader.

Taggar: samspel introversion

Ni kommer fram till mötet lite innan det ska börja och folk har spridit ut sig, diskuterar, små grupper har bildats och det är bara att gå fram, att lyssna, att vara med, och det borde inte vara så svårt.

*

Han berättar något om sin kompis, något om en kväll i maj och en misslyckad tillställning, och du behöver bara nicka, le och möta hans blick, visa - överbevisa - intresse, och det borde inte vara så svårt.

*

Alla är trötta när ni äntligen slår er ner vid bordet, och det är fler än du som gäspar, men samtalet hakar sig fram och det är nog mysigt trots att du egentligen bara vill kunna släppa allt det där med att reagera och att interagera, och det borde inte vara så svårt.

*

När hon lämnar bordet för att gå på toaletten känns det som om det blir lite lättare att andas för en sekund, men sedan blir du medveten om kvinnan vid bordet snett emot och flickan vid kassan och mannen som passerar ditt bord och det är kanske ändå lite svårt att få luft. En minut, kanske två, sedan kommer hon tillbaka, och det borde inte vara så svårt.

*

Du ler när du säger att det är dags för femton minuters paus, och du ler medan någon kommer fram till dig och frågar något om det du talat om precis innan. Det bildas små löst sammanhållna grupper i korridoren utanför och du är säkert välkommen där, men du har glömt hur du borde reagera när någon annan berättar om en film han sett, och dessutom har du ingen aning om vart det var du skulle rikta blicken för att visa intresse utan att stirra. Du har nyss stått framför alla de andra och nu är du på väg för att stå tillsammans med dem en stund, och det borde inte vara så svårt.

*

Ibland börjar någon tala med dig i affären, och ibland kan du hjälpa dem, peka vart hyllan med plastfolie finns, och det är inte svårt, men ibland vill de mer; ibland vill de kommentera något, ha ett gensvar, en kort konversation, och det borde inte vara så svårt.

*

Barn vill delge saker, de berättar om vad de sett utanför sitt hus tidigare under dagen, och du behöver bara le, bara fråga en intresserad fråga, behöver bara lyssna, och det borde inte vara så svårt.

*

Din vän ska bara prata med en annan vän längre bort i lokalen, och du är knappast ensam där vid bordet så du klarar dig, du klarar att fortsätta lyssna på anekdoten du kanske inte riktigt givit din fulla uppmärksamhet tidigare och du klarar att personen bredvid dig inleder ett artigt samtal med dig. Och du misstänker kanske att personen gör det mest av artighet, men det gör ju du också, och det borde inte vara så svårt.

*

Du har jobbat åtta timmar och din rast var skratt och samtal, och du får sällskap till bussen av kollegan som ska åt samma håll. Det är lättsamt som det blir när man redan tillbringat en dag tillsammans, och ni skiljs åt när han ska till en buss och du till en annan. Det är då telefonen ringer och du tittar på displayen, tvekar, och det borde inte vara så svårt.

*

Ibland har du gjort allt det där som inte borde vara så svårt, för det är inte så svårt, det vet du, för det ser naturligt ut när andra gör det och för eller senare så kommer det att kännas naturligt även för dig, om du bara slutar tänka så mycket och känna så mycket och... och ibland har du gjort allt det där, och du är nöjd när du går längst kaféer och butiker, för det var kanske inte så svårt, för du klarade det ju. Och det är just då som du nästan går in i två unga män som går i motsatt riktning och det är då du ber om ursäkt men de ser irriterade ut och det är då medpassageraren börjar prata med dig efter att du satt dig bredvid henne på det enda lediga sätet och hon har många ord och det borde inte vara så svårt...

...men plötsligt är det så svårt, så fruktansvärt svårt att det stockar sig med orden och skaver i huden och det borde inte vara så svårt, men det är det ändå.

Och ibland har du dagar då du gjort allt det där som inte borde vara så svårt, men hur mycket du än gör det så slutar det ändå inte att faktiskt vara svårt. Du har mjölksyra i ansiktsuttrycken och träningsvärk i ögonkontakten och plötsligt - tillsynes utan förvarning - är allting precis så svårt som det aldrig borde ha varit.

Skrivet av alskade-kaos, 2016-07-15 00:49

Kommentera:

Signatur:
Skriv här:
Vad heter Pippis författare i förnamn (stor första bokstav)?