asfalts bloggis

Finaste låten just nu. Går nästan på repeat i mina högtalare.

Ras Cricket - Skin

{Refräng}
Skin, skin som den sol du är
Låt hela världen se ditt vackra leende
Jag säger lys, lys som den stjärna du är
Du lyser upp mitt mörker och jag känner du är med
Hur du rör mig, talar, sättet du ser mig
Tack mitt hjärta för alla stunder du ger mig
Tack mitt hjärta för alla stunder du ger mig

Sitter här på tåget ser hur meter blir till mil
Saknar jag din doft och din vackra profil
Diggar din stil och sättet du är på
Diggar din stil, ja du vet det bara är så
För det bara blev så

Vet och kan förstå
Tror de finns en högre plan för oss två
Känner när vi ser på varann
Hur du håller i min hand
Nu är vi långt isär olika städer i vårt land
Värme som sätter mig i brand
O jag känner hur de glöder min vän
Passionen och kärleken de växer med den

Kan vara mörkt vet att ljuset kommer sen
Svårt att ta farväl svårt att va isär
Önskar att...

Oj, vad länge sedan jag skrev någonting här. Jag har inte haft någon tid, ork, lust. Jag bor på Gotland nu, hos Linus. Först bodde jag ett tag i Ljungby hos min familj.
På fredag flyttar jag och Linus in i våran nya lägenhet. En tvåa på 61kvm här i Visby. Det känns bra att få vara nära den jag älskar. Men det känns inte riktigt som hemma, allt tryggt har försvunnit och det känns som om jag famlar i en tjock dimma. Jag vet inte. Allting känns så konstigt, att flytta från platsen jag alltid bott på (vh). Och sen plötsligt flacka runt.

Tanya jag saknar dig. Saknar dig saknar dig. Jag behöver dig. Jag har inte riktigt fattat att det aldrig kommer vara som förr mellan oss igen. En flera timmars färd över havet skiljer oss åt nu. Usch, det känns kusligt, otryggt. Jag vill gå på festival med dig. <3.

Idag

: Reggaeprofil - Governor Andy, Jr Erik:

Vill göra

Åka till Stockholm
Se Svenska Akademien och Kaptenröd på debaser. Men jag jobbar antagligen...

Jag har börjat jobba nu. Som taxi-telefonist. Dvs jag tar emot beställningar och organiserar vem som får vilken körning osv. Det går bra, tror jag. Efter jobbet promenerar jag hem, och överallt i området här ÖVERALLT är det otroliga mängder cyklar! Alla cyklar, jag skojar inte. Det är stora cykel gäng, ensamma cyklare, barn som cyklar, vuxna som cyklar såg till och med några cykla på en tandem cykel(!). Delar dom ut gratis cyklar eller vad är det frågan om? Blir nästan övercyklad, WTF så många cyklar har jag aldrig sätt!

Det är mysigt att bo med linus nu. Får se hur länge jag stannar här, antagligen till augusti någon gång.

Snart ÖLAND ROOTS. Med Tess och Ida. :D

idag lyssnar jag överdrivet på

Johnny Cash: Walk the Line

Så har jag klarat av ett till kapitel (utmaning, år, mål?).
Nu har jag avslutat studierna vid Södertörns Folkhögskola. Sommarlov nu, åh äntligen koppla av och njuta lite. Slippa spänningar, jobbiga människor, tidiga morgnar och läskiga redovisningar.
Ett år, shit vad snabbt det har gått. Vart försvann det igentligen?
Jag fick mina behörigheter, men ingen personligt omdöme pga den höga frånvaron. Undrar om jag någonsin kommer att klara av att gå i skolan normalt? Få ner frånvaron till under 20%, så som det bör vara?

Det känns tråkigt att inte Tess, Linda och jag inte kommer gå i samma skola längre. Tomt, lite konstigt. Vi kommer ju att ses fortfarande men det är inte riktigt samma sak ändå, dom kommer inte ha en lika stor plats i vardagen mer. Och snart flyttar jag. 21 juli går flyttlasset till Ljungby i Småland. Det känns spännande men samtidigt väldigt nervöst och rätt skrämmande. Men det blir nog bra, hoppas jag.

Nej usch. Nu ska jag dricka...

Jag kommer att sakna dig när jag flyttar Tanya. Fan vad jag kommer att sakna dig. De senaste dagarna har en miljard minnen trängts inuti mig. Bilder, ord, lukter. Hela tiden. Det gör ont ofta. Ibland känner jag lycka. Men jag slås av att till hösten försvinner jag här ifrån. Vårat Västehaninge. Instängda tonår i denna håla. Frustrationen vi delade, problemen. Men vi övervann allt. Visst gjorde vi? Vi växte starka, vi existerade. Vi fann ett sätt att överleva i allt det mörka. Du är under huden på mig. Du finns överallt. Jag vet hur du luktar, hur du låter. Ljudet när du röker.
Vi har gått igenom och upplevt så enormt mycket tillsammans. Du har alltid funnits nära tillhands. Hur ska det gå till hösten?

Hur nära kommer vi vara när jag har flyttat? Kommer du sakta dras allt längre bort ifrån mig tills du bara är vackra minnen för mig?
Vem ska jag träffa i centrum, vem ska finnas där? Jag kommer sakna dig. Du är så mycket för mig. Så enormt mycket. <3...

Åh. Linus. I varje hjärtslag finns du, i nästan varje tanke. Jag älskar dig så fruktansvärt mycket. Min kärlek till dig är evig.

Jag kan inte beskriva min kärlek till dig.

jag älskar dig.

jag älskar dig

Det är så jobbigt att bo långt ifrån dig. Jag borde ha vant mig. Efter dom här 3 åren. Men nej. Jag vill vara i din närhet. Alltid. Jag är lyckligast då. Jag längtar fruktansvärt till sommaren när vi får vara nära så länge.
Och i höst. Tänk att då kanske, kanske vi får vara nära för alltid. Jag vill inte tänka för mycket på det, eftersom det inte är säkert. Jag vill inte göra mig själv för besviken. Men ändå. Blir det inte i början på hösten så dröjer det ändå inte så länge.

Varenda gång jag ser dig översvallas jag av en miljon känslor och ett lyckorus bildas inuti mig.

Tack för varenda dag tillsammans. Och tack för att du ger mig all din kärlek i evighet.

du är underbar.

Idag fick jag fly från skolan. Jag skulle ha redovisat. Inget alternativ kändes okej - vägra eller att genomföra det - så jag gick hem. Jag kände mig inträngd i ett hörn, som om allt syre sakta försvann ur luften. Alla röster verkade så långt bort. Jag blev varm och darrig, mitt huvud gjorde ont. Jag försökte tänka, tänka tänka, hur jag skulle ta mig ur situationen. Det var några redovisningar innan så jag hade lite tid på mig. Det var så svårt, båda alternativen var hemska, jag ville bara sjunka genom jorden. Försvinna från det hemska. Men så blev det äntligen rast, då ursäktade jag mig och åkte hem. På tåget hem kände jag hur ångesten växte där inuti mig. Att få frånvaro och att alltid skjuta upp allting. För jag måste redovisa på måndag. Då är jag antagligen sjuk. För jag är en sådan som hellre flyr när någonting är jobbigt och skrämmande.

Skolan är tom och tråkig nu. För att Ida inte finns där längre. Det är inte samma sak utan henne, inte...