asfalts bloggis
saknad
Jag kommer att sakna dig när jag flyttar Tanya. Fan vad jag kommer att sakna dig. De senaste dagarna har en miljard minnen trängts inuti mig. Bilder, ord, lukter. Hela tiden. Det gör ont ofta. Ibland känner jag lycka. Men jag slås av att till hösten försvinner jag här ifrån. Vårat Västehaninge. Instängda tonår i denna håla. Frustrationen vi delade, problemen. Men vi övervann allt. Visst gjorde vi? Vi växte starka, vi existerade. Vi fann ett sätt att överleva i allt det mörka. Du är under huden på mig. Du finns överallt. Jag vet hur du luktar, hur du låter. Ljudet när du röker.
Vi har gått igenom och upplevt så enormt mycket tillsammans. Du har alltid funnits nära tillhands. Hur ska det gå till hösten?
Hur nära kommer vi vara när jag har flyttat? Kommer du sakta dras allt längre bort ifrån mig tills du bara är vackra minnen för mig?
Vem ska jag träffa i centrum, vem ska finnas där? Jag kommer sakna dig. Du är så mycket för mig. Så enormt mycket. <3
Jag kommer aldrig någonsin finna en vän som kan jämföras med dig. Du kommer alltid vara den allra bästa. Alltid alltid.
Fan Tanya. Vad blir det av oss igentligen?
Jag älskar dig.
Skrivet av asfalt, 2007-05-18 23:48
sabina... jag älskar dig. och jag kommer sakna dig med. jättemycket. <3
Skrivet av tanya, 2007-06-01 01:52