En bra gratis blogg
Lista bloggar Om Bloggis
Skapa konto Logga in
bosselagom

Lagom kreativ och obildad, Senior Citizen

Ont om tid är det gott om, tror vi.

Taggar: tidsanda nutid tid, bosselagom lagom

Oftast får vi rådet att meditera, ta det lugnt eller fokusera på mindfulness. lev i nuet! Ja, vi gör allt vi kan för att avbryta snurrande tankar, stress, ångest och oro.
Och mina reflektioner är dessa:
I mindfulness fokuserar jag exempelvis på min andning och en kroppsdel i taget, och det är en alldeles utmärkt metod. Eller så tar jag ett skogsbad. Men hur gör jag då jag måste leva i nuet? Det är ok att jag bör ”fånga dagen” eftersom jag egentligen inte vet något om morgondagen. Om jag övar mig i att fokusera på tiden som något som hela tiden bara kommer till mig i stället för något som (hela tiden) bara försvinner, då kanske det sker något undermedvetet. Tiden är generös. Den har en givmildhet som jag inte kan värja mig mot och den har en sällsynt förmåga att locka fram glädje.

Läst tips; Nu-flödet
Vad är det då vi lever i och som vi är bundna att leva i om vi inte ska leva i nuet? Jo, i ett ständigt nu-flöde. Djupast handlar det om att tiden är naturens underbara sätt att hindra allt från att hända på en gång. Det är tiden som hjälper dig till kontroll över före-och-efter, så att du slipper det virrvarr som råder i dina drömmar. Det är tiden som hjälper dig att känna att dina minnen handlar om då och att dina förväntningar handlar om sedan. Det är också tiden som ger dig möjlighet att flyta med i ett nu som faktiskt existerar i stunden, fast det nyss inte fanns och fast det genast försvinner. Du får uppleva hur det ena följer på det andra, och att du inte behöver ha allting samtidigt.

Som Bosse-”LAGOM” har jag i sökandet efter lugnet fokuserat reflektionerna kring balansen. Jag kan försöka vara lite generös mot mig själv och fokusera på ett liv med marginaler: Är jag nära mitt ”lagom” kan ingenting vara riktigt farligt. Stora marginaler åt alla håll gör det tillåtet att vara avslappnad. Jag kan ta ut svängarna och ändå inte riskera något. Då blir det lätt att vara snäll och generös, både mot mig själv och mot andra. Har jag tänjt på mina marginaler, får ju hela tiden vakta mina steg. När varje litet misstag kan bli ödesdigert, då är avslappning och glädje långt borta. Detta inträffar när jag har för många deadlines.
Att sträva efter mitt ”lagom” handlar om att ha en tillvaro med flexibilitet och med mellanrum. I själva verket är det oftast främst i mellanrummen som det finns utrymme för något viktigt att hända. Om jag är övernöjd, övermätt, överdrucken eller överansträngd i min ambition att maximera mina upplevelsemöjligheter, får jag samtidigt så ont om förundran och överraskningar. Liksom av medmänsklighet och kärlek.
I den tidsanda vi lever idag kartlägger vetenskapen vår hjärnas anpassning till det liv våra förfäder har levt. Den snabbt förändrade teknologin och argument utifrån en förändrad demografi framkallar hjärnspöken hos oss. Ibland förvränger synen på samhället oss möjligheten att uppskatta denna fantastiskt nya värld med möjlighet till så väldigt gott om tid; vi lever längre, vi arbetar mindre (och det var oerhört mycket svårare förr att vara gammal än vad det är idag med allt detta liv som läggs till åren):
Så jag behöver gärna reflektera och tänka över situationer då jag upplever att jag egentligen njuter så lite trots att jag satsat så mycket, att jag hann med så lite trots att jag gjorde så mycket, att jag ständigt är på väg utan att egentligen upplever något längs vägen, att jag tappar rytmen under ständigt rusande i livet utan fixpunkter, att jag låter stressen ta i mig så att jag missar meningen med livet, att stresskrampen förhindrar mig att tänka i nya banor och öppna mina känslor, och slutligen att jag tror att jag har så ont om tid att jag inte hinner märka att jag egentligen har fått mycket gott om den. Alla dessa komplexa önskningar för att jag försöker tvinga mig själv i att leva i nuet, på inrådan av omgivningen.

Tips: I det här läget har du bara en bundsförvant: skrattet och humorn. Prova att ställa dig lite utanför din vardag, titta på den lite på distans och försök skratta (snällt, inte hånande) åt dig själv, de andra och tidsandan åt vår obefogade ha-galenskap. För varje gång du lyckas med det, har du kommit en liten bit på väg mot det fantastiska gott-om-tid-liv som finns i din omedelbara närhet bara du städar bland hjärnspökena.

Skrivet av bosselagom, 2019-11-09 16:00

Kommentera:

Signatur:
Skriv här:
Vad heter Pippis författare i förnamn (stor första bokstav)?