cleos bloggis

Vi tar en paus från pappa Rudolf.
Det blir ökad takt till ICA
för dom som bara måste, måste, måste
ha en godispåse.
Sista minuten innan stägning.
Sköön lir.
Det citeras Tsatsiki och Per Hammar
"150"
"Han har 150 och den kostar 200 kronor"

Det smygs in och ut ur en stökig lägenhet.
Akta grannen.
Den farliga mannen med sin
son som inte kan sova pga högljudd fest
dagar innen.
Ingen reklam tack.

Fyra tjejer slänger sig bland madrasser, kuddar
och täcken som täcker ett dammigt vardagsrums golv.

Sunes Jul byts ut mot Tsatsiki, morsan och polisen.
Jag citerar någons bakfylle prat som lyder
"han måste vissla jätte högt"
Tre stycken faller i skratt.
Ligger ner i en hysterisk fniss-atack
och måste vänta i flera minuter innan det går över.
En fjärde försöker koncentrera sig på filmen.
Hänga med.
Medan en annan kan allt, hela filmen, utantill.
En med lockiga lockar som var kär i Tsatsiki när hon var liten.

Sen kommer den, meningen.
Den kommer sakta, tränger sig fram.
Det finns inte,
Det är omöjligt att hålla tillbaka.
"när man ska fråga chans, hur ska man fråga då?"
HAHAHAHAHAHAHHAHAHAHAHHAA
Mera skratt.
Kan inte hejda oss.
Omöjligheten.
Spolar tillbaka.
Snälla bara en gång till!
"när man ska fråga chans, hur ska man fråga då?"
Ansikten och röd kudde bakom.
Samma färg.
Så omöjligt roligt!

Och det är precis vad jag behöver
när dagar kommer som jag bara inte var gjord för.
Brudar och massa skratt.
Tack, ni är bra skit
när klockan är över läggdax

Skrivet av cleo, 2007-09-12 12:53