Conny Källviks Blogg

En av de sju dödssynderna

Jag är inte avundsjuk på folk med mycket pengar.
Men ibland blir jag avundsjuk på andras gåvor.

Ibland skulle jag vilja vara Edith Piaf och kunna sjunga med hennes intensitet och glöd.

Eller varför inte Papillon. Att få veta hur mycket som var sant eller lögn i hans historia. Men det spelar mindre roll. Jag avundas denne mans berättarförmåga.

Stefan Andé ligger mig varmt om hjärtat. Att som han kunna skildra det stora i det vardagliga, att se humorn i de små tingen, med denna ödmjukhet, det skulle jag vilja kunnagöra.

Det vore också trevligt att få segla tillsammans med Evert Taube över världshaven, ackompanjerad till hans sång och trängaspel under vågornas kluckande.

Sist men inte minst är jag avundsjuk på 1800-talet där solen och inte klockan styrde människors vardag och där industrialismen inte skapat dagens jäktade tillvaro.

Ja, drömma går ju an.

Till sist några strofer av Viktor Rydberg som kan passa in i sammanhanget:

Vad rätt du tänt, vad du i kärlek vill
Vad skönt du drömt, kan ej av tiden härjas
Det är en skörd, som undan honom bärgas
Ty den hör evighetens rike till.

Skrivet av connykallvik, 2008-06-19 05:58