doorkeepers' bloggis

Ja nu är det höst ute på riktigt!

Först vill jag/vi tacka för alla snälla ord i föregående bloggen, Oscar blev väldigt tårögd av glädje och själv värmer det i hjärtat när någon annan ser att man försöker att ge sina barn vad man kan!! TACK!

På valpfronten så antar ju Sandra att Dizzy är dräktig! Det är ju alltid skoj! Hon var tydligen även iväg på lite vallträning i helgen men pga sitt tillstånd fick hon inte vara så aktiv som hon ville..

Hemma är det lov på barnens front. Hundarna är med hela dagarna ute, Kissy är helt återställd i sin höft och busar som aldrig förr.
Igår gick jag o mannen över stubbåkrarna med ponny, Alice o hundar. Helt orange ljus och frisk höstvind!
Medans en annan sprang som en besatt för att ponnyn skulle galoppera så tränade maken lydnad i dubbelhandling. Kissy är väldigt duktig men när Alice tjuter av glädje så kunde inte Crazy hålla sej utan kom springande och undrade vad somhände, då blev ponnyn "livrädd för vargen"!! och skuttade på sidan i full fart, men Alice...

Ja, så kan man nog sammanfatta kvällen igår.
Klubbmästerskapen i hoppningen för Oscar och Diamond, sista tävlingen i hoppning.
Vi arrangerade det hela i tävlingssektionen så vi var där tidigt, jag hade raggat priser och Sandra hade bakat, som många andra gjort också.
Allt flöt på bra, Oscar gick in som nr 3. När Diamond såg alla färgglada hinder blev han nipprig, snällt sagt! Han tittade och kikade på det mesta. Tyvärr så blev det några vägringar och Oscar blev så besviken, förra året var han klubbmästare och slog många som hoppar i högre klasser, tävlat Sm och Gp ponnyn.
När vi var färdiga och plockat undan allt så såg jag att han var ledsen, jag frågade om det var för rundan inte gick så bra men det var inte det värsta, utan det att det var sista gången han hoppade honom! Stackars Oscar, att lämna en kompis för man är för stor, det knäckte nästan honom. Han grät och grät djupt förtvivlad.
Hans ridlärare Susanne peppade honom och sa att försök minnas allt skoj ni har haft ihop men det hjälpte föga....

Jo, i förra inlägget så skrev Lizlott detta, det är ju jätteskoj att det händer lite här på västkusten! Om jag har orken och tiden åker jag gärna på sånt och är en "vanlig" hundintresserad dam i sina bästa år! Och prata hund!!

Denna helgen har datorn inte prioriteras men lite bloggande hinner man allt med!!

Igår så var Gucci o matte Tessan ute i skogen och fick ett snyggt godkänt anlagsprov i viltspår!! Vi gratulerar och bugar o bockar även till andrahunden, Ridgebacken som var jätteduktig också!!
Tezze med Makea har haft en helt ok helg. Igår var hon på lydnadstävling, dock inofficiell men för en god sak, Rosa bandet. Där tävlade hon i lydnadsklass 1 och dömdes av en SM domare (som jag tyvärr har glömt namnet på...) och där fick hon klass vinst på 191 poäng! Mycket rosa saker vanns! Efteråt kom domaren (utan namn) fram och frågade hur långt hon tävlat med Makea, inte så långt svarade Tezze, hon är inte 10 månader! Då såg domaren rätt paff ut och frågade bara: är hon till salu... Det tror jag inte...

Vilken härlig Lördags förmiddag det har varit. Dagen började med en intressent av aussies som kom hit, en jättegullig familj med helt rätt inställning till en arbetande hund och dom har hästar innan, det blir nog jättebra!

Sedan kom en "gammal" bekant, Helena. Hon har varit Sandras kompis men gled isär lite då hon bodde i Göteborg men nu har hon hittat hit igen. Hon var en av dom första som red Diamond på ridskolan där han importerades och hon var överlycklig att få sitta på honom igen. Helena är kortare än Oscar så dom red ut alla 3 på en underbar tur.
Jag o Alice gick en underbar tur i bokskogen som nu är rödbrun med ett härligt täcke av löv att gå på. Det är rätt tungt så i sista backen var jag rätt slut så jag satte mej med Nadjas huvud i knät på en sten mitt i solen. Alice hoppade av och myste med ponnyn o Crazy o Kissy lekte i solen. Kvalitet!!
Vi mötte två svarta blandisar i skogen, Crazy är ju reserverad mot svarta hundar sen hon blivit på hoppad men idag så var hon trygg vid min sida och nöjde...

Igår när jag åkte hem från jobbet ringer telefonen, det var Sandra. Hon var ledig från skolan och varit ute med hundarna. Dom hade busat som vanligt och alla som har en aussie vet precis hur brutalt det är . Nu hade Kissy och Crazy krockat och Kissy landat i en tegelpannehög, rätt in med höften före! Hon hade skrikigt och hoppat på tre ben.
Sandra var gråtfärdig när hon ringde, vad skall jag göra??
Jag kände hur hjärtat började ticka men som mamma måste man vara lugn när barnen är stressade så jag sa att jag var hemma om en kvart och ta in Kissy.
Jag såg framför mej höften ur led, in till veterinär, går det att göra ngt??

Väl hemma ( gissa om det gick över hastighetsbegränsningarna..) så kom Kissy lite linkande men rätt glad. Värsta chocken hade nog gått över. Senare på kvällen så var hon lite stel och idag så är hon bättre. Lite sned kan jag tycka.
HD röntgen är ju inte gjord ännu, vi får väl se hur det går nu.... Även om det är en skada så kan jag inte använda en hund med hd belastning i avel.....

Jo, nu är det tyvärr så, Oscar o Diamond har gjort sin sista lokala tävling. Nu är det slut på säsongen och efter årsskiftet är han för gammal. Man får inte tävla B-ponny det året man fyllt 14 år... Han börjar även bli lite för lång och då sliter det onödigt på ponnyn. Nu har han klubbmästerskapet kvar.
Igår hoppade Oscar L:C o L:B. En rivning på sista hindret i L:C och två stopp på kombinationen i L:B. Men det är bra restultat, Oscar löste uppgiften och kom runt, han var väl lite besviken men när han såg hur många som stoppade ut sej på kombinationen så kände han att han vann en seger själv.
Det är ju alltid svårt att skiljas från en kompis. Diamond var nästan vild när vi fick honom, dit han har kommit idag har Oscar fixat själv med träningar och mycket jobb.
Nu säljer vi inte honom, lånar ut honom i ca 2 år till en underbar familj som inte skall tävla utan rida i skogen och har mycket hand om problemhästar och utövar natural horsemanship. Det blir perfekt och han lär må mycket bra den dagen Alice är...

Idag har min kusin varit här med sin häst och ridit i våran underbara natur. Där dom står så finns det inte så mycket som vi har här. Ändå så kan man ju inte rida långt in i skogen pga älgjakten. Jag red med henne på Ruby som tänder på alla cylindrarna när han får sällskap och ser ängarna att rida på! Det är ett heltidsjobb att bara kontrollera en glad ponny!!

När vi hade fikat och kusinen åkt hem så tog jag spårpinnarna och gick ut i skogen. Gick först ett spår åt Crazy, hon fick ett spår som var långt innan första apporten. Den tog hon fint, resultatet av apportträningen , en missade hon i nedförsbacke och lite bråttom. Sista apporten tog hon jättefint och var glad o fin.
Kissy fick spårstarten på vägen, nedåt där vi brukar ha samling. Jag tänkte jag skulle pröva och se, det går både hundar o folk i massor på helgerna där. Det blev lite flummigt, missade apporten pga slag men när spåret sedan gick ner i skogen tog hon det klockrent, alla apporterna, naturpinnar som jag omöjligt kunde se, den sista...

Ja, nu är det klart! Blodtestet är ok och hon kan komma när som helst!
Resan är ju bokad o klar så hon skall anlända den 4 November!
Tala om pirr i magen, hur spännande skall det bli...
Lite smolk i bägaren är att jag inte riktigt vet hur jag skall göra med alla hundar, kan omöjligt ha så många hemma, det kommer inte att gynna någon. För vissa är inte 3 hundar något men för mej är det alltid ett dåligt samvete, hinner ju knappt med dom 2 jag har idag med all aktivering och vad som krävs.
När Dreamer blev påtänkt hade jag ju bara en hund hemma så då kändes det mera positivt. Men jag hoppas att någon glad människa kan tänka sej en hund till och hör av sej.

Igår höll det på att hända något väldigt otäckt med Diamond. När vi kom hem så stod han på 3 ben i en underlig ställning. Han hade fastnat med ena bakbenet i maggjorden på täcket, hela karleden var uppskavd, bränd utav nylon, det vet alla som "bränt" sej hur ont det gör. Men han var ohalt och vi åkte iväg till dressyrträningen och det gick...