imsevimse och lyckans värld
Jag fattar inte att jag inte kan acceptera att jag inte klarar detta. jag fixar inte att jobba full tid. kroppen värker i stora skrik. o den lär väl fortsätta med det tills jag fattar att det inte går. jag kan inte bara fortsätta tvinga kroppen att orka vad den säger att den itne klarar. Förr om åren hade jag en hyfsat okej överenskommelse med min whiplash. Jag skulle tro att jag själv förstörde den överenskomemlsen när jag slutade lyssna o började köra på somom den itne fanns? Det är bara det att värken i sig, efter jobbet, det kanske jag kan leva med. men ensam. inte med min familj. inte när det betyder attjag inte kan natta min dotter, läsa saga eller sjunga en stund. När jag inte ens orkar sitta med henne i knät framför bolibompa? Nä för mamma har jobbat. Jobbet är viktigare än allt annat ser du. så mamma orkar inte byta blöja, mamma kan inte lyfta dig. Nej ta en annan frukt, inte de som ligger längst ner i kylen, mamma har jobbat, mamma kan inte NÅ ner till längst ner i...
Visa hela (0 kommentarer)
Jaha, så ska också jag prova det. vad är det egentligen som får mig att tro att det är en god idé att börja skriva dagbok på nätet? Tja saken är den att alla medel är nog tillåtna när det gäller att få igång maskineriet i en trögväxlad hjärna. börja tänka klart tankar, bredda perspektivet, öka mitt sinne för proportioner. För att inte tala om att börja stanna upp korta stunder, bara för min egen skull. Höra mig själv. kanske kanske kan det bli lite roligt också!
Jag är en snabb skrivare, men jag är uselpå att motivera mig till att rätta stavfel. Så får det vara.
Så. Dagens ämne. Jag kan. Jag kan göra allt jag vill, men itne riktigt när jag vill och inte exakt hur länge jag vill. Jag har värk av en whiplash. Men jag är inte fångad i ett fängelse längre än jag själv väljer. Jag ska välja att INTE vara rädd för värken mer nu. Det leder inte till gott. Bara till större snurr, mer rädsla ger mer värk ger mer rädsla. Så. Dags att börja...
Visa hela (0 kommentarer)