It's brighter now, I will make it on my own
Hey you...
Såhär känns det alltså att ha "riktig" semester. Det är halvdåligt väder, regnet hänger i luften och man kan inte vara på stranden. Är inte den svenska sommaren underbar? Jag har en känsla av att hela min semester kommer se ut såhär. Optimist som man är. Jag tror att det inte kommer bli en enda stranddag. Får väl sola solarium för att på färg...
Hur kommer det sig att man alltid känner sig otillräcklig? Som att det är något hos en som fattas och på grund av den lilla biten kommer man på något sätt förlora det man älskar. Man kan inte säga vad det är men man vet att det är just precis det som saknas för att få behålla det man vill ha. Kärleken är komplicerad, man blir aldrig riktigt klok på det. Om man själv är nöjd får man för sig att någon annan tvekar eller så tvekar man själv. Varför kan man bara inte få var lycklig?
Jag är av den typen som, när jag blir kär, blir dubbelt så kär som alla andra. Därför blir jag också dubbelt så sårad när jag blir sårad. Och jag är hela tiden lite rädd för att just det ska hända även om jag inte har en enda anledning till att tro att det är så det kommer bli.
Egentligen är jag totalt lycklig som det är nu. Men det ligger ändå någonstanns i bakhuvudet....
Becka... Jag hoppas innerligt att du kan följa med mig tillbaka hit. Du och jag i ett soligt Köpenhamn med en öl i var hand =o)
Jag behöver umgås med dig!!! Det är alldeles för länge sedan nu. Det är så länge sedan att jag mår dåligt... Det ska ju vara du och jag ju!
Skrivet av emelia, 2007-06-25 12:38
åh jag vet! du o jag ja!!!
men jag måste jobba på söndag..sen jobbar jag tors-fre-lör-sön...så isåfall om vi åker hem söndag eftermiddag o sen om jag åker hem onsdag kväll...
men vi åfr prata! snart ses vi allefall!! <3
love.
Skrivet av lito, 2007-06-25 14:15